Gulstrupig flyghöna[2] (Pterocles gutturalis) är en afrikansk fågel i familjen flyghöns inom ordningen flyghönsfåglar.[3]

Gulstrupig flyghöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFlyghönsfåglar
Pterocliformes
FamiljFlyghöns
Pteroclidae
SläktePterocles
ArtGulstrupig flyghöna
P. gutturalis
Vetenskapligt namn
§ Pterocles gutturalis
AuktorSmith, 1836

Utseende och läten

redigera

Gulstrupig flyghöna är med en kroppslängd på 28-30 cm störst av de afrikanska flyghönsen. Den känns igen i flykten på den korta stjärten samt mörkbrunt på buken och vingundersidorna. Hanen är gräddgul i ansiktet och på strupen, med ett brett svart halsband. Honan är kraftigt fläckad på nacke, hals, bröst och ovansida. Den saknar bröstbandet hos hona brunbukig flyghöna och är dessutom större och har kortare stjärt. Flyktlätet är ett vittljudande och djupt, fallande "aw-aw", ibland inlett med ett "ipi".[4]

 
Hane gulstrupig flyghöna.

Utbredning och systematik

redigera

Gulstrupig flyghöna delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet

redigera

Resultat från DNA-studier tyder på att släktet Pterocles är parafyletiskt i förhållande till de två flyghönsen i Syrrhaptes, där bland annat gulstrupig flyghöna är närmare släkt med stäppflyghönan (Syrrhaptes paradoxus) än med vitbukig flyghöna (Pterocles alchata).[5] Det medför att antingen bör Syrrhaptes-flyghönsen inkluderas i Pterocles eller så bör gulstrupig flyghöna med släktingar flyttas till Syrrhaptes. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu följt dessa resultat.

Levnadssätt

redigera

Gulstrupig flyghöna hittas i gräsmarker och torr savann, ofta nära floder eller träsk. Den besöker vattenställen på morgonen. Födan består av frön. Fågeln häckar mestadels under torrperioden mellan april och september.[4][6]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ovanlig och lokalt förekommande.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pterocles gutturalis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Cohen, C. (2011), “The phylogenetics, taxonomy and biogeography of African arid zone terrestrial birds: the bustards (Otididae), sandgrouse (Pteroclidae), coursers (Glareolidae) and Stone Partridge (Ptilopachus)” Ph.D. Dissertation, University of Cape Town.
  6. ^ de Juana, E. & Boesman, P. (2019). Yellow-throated Sandgrouse (Pterocles gutturalis). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54088 7 april 2019).
  7. ^ Madge, S.; McGowan, P. 2002. Pheasants, partridges and grouse: including buttonquails, sandgrouse and allies. Christopher Helm, London.

Externa länkar

redigera