Trichomonas gallinae är en parasit som förekommer över stora delar av världen och som orsakar sjukdomen gulknopp hos fåglar. Som sjukdom bland duvor har den varit känd i flera hundra år,[1] men gulknopp drabbar även andra grupper av fåglar, som hökfåglar och ugglor.[2] Trichomonas gallinae är en päronformad encellig flagellat med fyra långa spröt.[2] I naturen förekommer det både virulenta och ickevirulenta stammar.[2] Infektionen påverkar övre delen av matsmältningssystemet och ger skador på slemhinnor och i munhålan, vilket leder till svårigheter att äta och dricka och fågeln dör därför oftast av svält.[1] Hos duvor förekommer infektionen enbart hos ungfåglar men detta gäller inte andra grupper av fåglar. I delar av världen bär 80-90% av den adulta duvpopulationer på parasiten utan att visa några symptom.[2]
| Trichomonas gallinae | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Excavata Excavata |
| Stam | Metamonada |
| Klass | Parabasalia |
| Ordning | Trichomonadida |
| Släkte | Trichomonas |
| Art | T. gallinae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trichomonas gallinae | |
| Auktor | (Rivolta, 1878) |
En studie av skador i fossila käkben hos tyrannosauroider, däribland ben från Tyrannosaurus rex, visade på likheter till de skador som T. gallinae kan orsaka hos dagens hökfåglar, vilket lett till en hypotes att dinosaurierna också hade Trichomonas-liknande parasiter.[3]
Gulknopp hos finkar redigera
Under senare år har infektioner med T. gallinae uppmärksammats hos grönfinkar och andra finkfåglar i norra Europa. I likhet med T. gallinae-infektioner hos andra fågelarter drabbas framförallt den övre delen av matsmältningssystemet, som munnen, svalget, matstrupen och krävan.[4] Ofta uppmärksammas de sjuka fåglarna vid fågelbordsmatning, där de verkar slöa, uppvisar uppburrad fjäderdräkt och ser lite blöta ut kring näbb och ansikte samt att de ofta har svårt att svälja frön.[5][6] Vid patologiska undersökningar ses i regel tydliga gula inflammatoriska härdar i infekterade vävnader.[6][4]
De första fallen av gulknopp hos finkar noterades i Storbritannien 2005[4], men sedan dess har sjukdomen spridits till andra områden i Europa och den finns sedan 2008 bland annat även i Tyskland[7], Sverige, Norge och Finland.[5] De tydliga symptomen och snabba spridningen talar för att epizootin bland finkar orsakats av att smittan tagit sig från de värddjur T. gallinae vanligen infekterar (som exempelvis duvor) och spillt över till finkar (på engelska: spillover infections).[4] Den hårdast drabbade arten är grönfink som i flera länder uppvisar nedåtgående populationssiffror som härletts till spridningen av gulknopp.[4] I Sverige visar inventeringsdata från den nationella fågelövervakningen att grönfinkspopulationen har halverats sedan 2008[8] och trots att den fortfarande är en vanlig häckfågel är den sedan 2020 upptagen på den svenska rödlistan på grund av minskningstakten.[9] Då sjukdomen framför allt sprids via nära kontakt mellan fåglar rekommenderas att en fågelmatning stängs och all utrustning rengörs om ett fall av misstänkt gulknopp noterats vid matningen.
Noter redigera
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170101232118/http://birdlife.se/sof/nyheter/2013/nytt-utbrott-av-gulknopp/. Läst 1 januari 2017.
- ^ [a b c d] National Wildlife Health Center, Trichomoniasis Arkiverad 28 december 2016 hämtat från the Wayback Machine., Field Manual of Wildlife Diseases: Birds, <www.nwhc.usgs.gov Arkiverad 12 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2017-01-01
- ^ Wolff, E.D.S., Salisbury, S.W., Horner J.R., & Varricchio D.J. (2009). Hansen, Dennis Marinus. red. ”Common Avian Infection Plagued the Tyrant Dinosaurs”. PLoS ONE 4 (9): sid. e7288. doi:. PMID 19789646. PMC: 2748709. http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0007288.
- ^ [a b c d e] Robinson, Robert A.; Lawson, Becki; Toms, Mike P.; Peck, Kirsi M.; Kirkwood, James K.; Chantrey, Julian (2010-08-18). ”Emerging Infectious Disease Leads to Rapid Population Declines of Common British Birds”. PLoS ONE 5 (8): sid. e12215. doi:. ISSN 1932-6203. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0012215. Läst 12 maj 2020.
- ^ [a b] ”Trichomonas hos grönfink - SVA”. sva.se. Arkiverad från originalet den 30 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230630131423/https://dev.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/trichomonas-hos-gronfink/. Läst 12 maj 2020.
- ^ [a b] Malmsten, J., red (2009). Sjukdomsläget hos vilt i Sverige 2008 - Årsrapport från viltsjukdomsprogrammet vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt. SVA - Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt. ISSN 1654-7098.
- ^ Peters, M.; Kilwinski, J.; Reckling, D.,; Henning, K. (2009). ”Epidemic mortality in greenfinches at feeder stations caused by Trichomonas gallinae - a recent problem in Northern Germany”. Kleintierpraxis 54: sid. 433-438.
- ^ ”Trender standardrutterna | Svensk Fågeltaxering”. www.fageltaxering.lu.se. http://www.fageltaxering.lu.se/resultat/trender/trender-standardrutterna. Läst 12 maj 2020.
- ^ SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. ISBN 978-91-87853-55-5. https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/31.-rodlista-2020/rodlista-2020 Arkiverad 8 februari 2021 hämtat från the Wayback Machine.