Guldnackad barbett[2] (Psilopogon pulcherrimus) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Guldnackad barbett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAsiatiska barbetter
Megalaimidae
SläktePsilopogon
ArtGuldnackad barbett
P. pulcherrimus
Vetenskapligt namn
§ Psilopogon pulcherrimus
Auktor(Sharpe, 1888)
Synonymer
  • Megalaima pulcherrima

Utseende och läte redigera

Guldnackad barbett är en gnistrande smaragdgrön barbett, med lysande puderblått på hjässa och strupe. Den guldfärgade nacken som gett den sitt namn kan vara svår att se. Lätet består av två ihåliga toner följt av en snabb, stigande drill.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i bergsområden på norra Borneo.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[4][5]

Levnadssätt redigera

Guldnackad barbett hittas i bergsskogar från 1000 till 3000 meters höjd eller mer, högre upp än andra barbetter. Den är trög i rörelserna och ofta svår att upptäcka när den födosöker på medelhög till hög nivå i träden.

Status och hot redigera

Arten har ett begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Psilopogon pulcherrimus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217. 
  5. ^ Ericson, Per G. P. (2012-05-01). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract. 

Externa länkar redigera