Gulögd junco

fågelart i familjen amerikanska sparvar

Gulögd junco[2] (Junco phaeonotus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer huvudsakligen i Mexiko och Guatemala, men också in i USA i södra Arizona och sydvästra New Mexico. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Gulögd junco
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteJunco
ArtGulögd junco
J. phaeonotus
Vetenskapligt namn
§ Junco phaeonotus
AuktorWagler, 1831
Utbredning

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Gulögd junco är en medelstor (13,5–17 cm) amerikansk sparv som liksom nära släktingen mörkögd junco (J. hyemalis) är mestadels grå och vit med vita yttre stjärtpennor. Den är framför allt mest lik geografiskt närmaste taxonet dorsalis med rostfärgad mantel, ljus strupe och tvåfärgad näbb. Den skiljer sig dock genom just gult öga, men även rostrött också på större täckare och tertialier, smutsvit istället för vit buk och beteendet, där gulögd junco går på marken till skillnad från mörkögd junco som hoppar.[4]

Californiajunco (J. bairdi) behandlades tidigare som en del av gulögd junco. Den skiljer sig dock genom tydligt blekare fjäderdräkt med rostbeige flanker, mycket mindre svart i ansiktet och mindre storlek.[5]

 

Läten redigera

Sången består av behagliga visslade fraser, oftast innehållande en musikalisk drill, och därmed mer varierad än mörkögda juncons sång. Lätet är något mörkare.[4]

Utbredning och systematik redigera

Gulögd junco delas numera in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • phaeonotus/palliatus-gruppen
  • Junco phaeonotus fulvescens – förekommer i bergen i södra Mexiko (inre Chiapas)
  • Junco phaeonotus alticola – förekommer i bergen i södra Mexiko (sydöstra Chiapas) och västra Guatemala

Tidigare behandlades californiajuncon (J. bairdi) som en underart till gulögd junco, men denna har nu lyfts upp som egen art. Fortfarande är det inte helt klarlagt var artgränsen går mellan gulögd junco och mörkögd junco. DNA-studier visar att gulögd junco troligen spred sig norrut först efter den senaste istiden och då dels diversifierade till mörkögd junco som i sin tur utvecklade distinkta former som idag kan sägas vara på gränsen till egna arter.[6] Denna evolutionsprocess har skett bara de senaste 10 000 åren, vilket är mycket snabbt i fågelvärlden.

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[7][8][9][10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[10]

Levnadssätt redigera

Gulögd junco hittas i bergsbelägen barrskog eller skog med tall och ek. Den ses ofta i smågrupper födosökande på marken efter insekter, vintertid även frön. Bon har hittats mellan mitten av april och början av augusti i Arizona och i maj och början av juni i sydcentrala Mexiko. Den lägger upp till tre kullar per säsong.[11]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig i rätt miljö i stora delar av utbredningsområdet.[11] Beståndet uppskattas till 4,3 miljoner vuxna individer.[12]

Namn redigera

Gulögda juncons vetenskapliga artnamn phaeonotus betyder "brunryggig", en latinisering av grekiskans phaios för "sotfärgad" eller "brun" och -notos för "på ryggen".[13] Släktesnamnet Junco kom till 1831 när tysken Johann Georg Wagler beskrev släktet. Junco är spanska för tågväxter (Juncaceae), från latinet iuncus för samma växtsort.[14]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Junco phaeonotus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 427. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2020). Baird's Junco (Junco bairdi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344150 11 april 2020).
  6. ^ Milá, B., J. E. McCormack, G. Castañeda, R. K. Wayne and T. B. Smith. 2007. Recent postglacial range expansion drives the rapid diversification of a songbird lineage in the genus Junco, Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 274:2653-2660
  7. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  8. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  9. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  10. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  11. ^ [a b] Rising, J. & Marks, J.S. (2020). Yellow-eyed Junco (Junco phaeonotus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61908 11 april 2020).
  12. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  13. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  14. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera