Guadalupepälssäl
Guadalupepälssäl[2] (Arctocephalus townsendi) är en art i familjen öronsälar.
| Guadalupepälssäl Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| (orankad) | Sälar Pinnipedia |
| Familj | Öronsälar Otariidae |
| Släkte | Arctocephalus |
| Art | Guadalupepälssäl A. townsendi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Arctocephalus townsendi | |
| Auktor | Merriam, 1897 |
| Utbredning | |
 Utbredning | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Hannar når en längd av 180 till 200 centimeter och honor blir 120 till 140 centimeter långa. Vikten ligger vid 160 till 170 respektive 45 till 55 kilogram. I kroppens byggnad och färgen liknar de andra sälar i samma släkte. Pälsens färg varierar mellan gulbrun, gråbrun och gråsvart. Hanar har en man av långa hår kring halsen. Vid den spetsiga nosen finns långa vitaktiga morrhår.[3]
Utbredning redigera
De största kolonierna finns på ön Guadalupe som tillhör Mexiko. Tidigare fanns det troligtvis fler kolonier på andra öar i samma område. En mindre koloni förekommer till exempel på San Benoit Island nära Kaliforniens kust. Utanför parningstiden hittar man denna art även på de kaliforniska Channel Islands.[1]
Ekologi redigera
Liksom hos andra arter av samma släkte strider hanar vid parningsplatsen om ett revir som ger bästa möjlighet att para sig. Honorna infinner sig mellan juni och augusti och föder ett ungdjur. Parningen sker sju till tio dagar efteråt. Hanarna lämnar sedan kolonin och honorna stannar vid ungarna men fiskar ibland i havet. Efter 7 till 10 månader slutar honan med digivning.[3]
När sälen fiskar dyker den ofta till 50 meter djup. Den fångar främst bläckfiskar och några fiskar.[3]
Bestånd redigera
Före 1800-talet fanns det uppskattningsvis mellan 20 000 och 200 000 individer på Guadalupe och de andra populationerna var minst lika stora. Under början av 1800-talet dödade jägare varje år tusentals sälar. 1894 trodde man att arten var utdöd, men troligtvis gömde sig några djur i grottor. 1928 blev två individer fångade och överlämnade till San Diegos zoo. Först 1949 fann man åter en vildlevande pälssäl i området och 1954 fanns en ny koloni på Guadalupe. Idag gäller stränga skyddsåtgärder som förbjuder jakt på dem. Det aktuella beståndet (år 1993) uppskattas till 6 000 individer.[4]
Noter redigera
- ^ [a b] Aurioles-Gamboa, D. 2014 Arctocephalus townsendi . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 29 september 2020.
- ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.17, läst 2018-09-01.
- ^ [a b c] Dr David Aurioles Gamboa (20 november 2007). ”Guadalupe fur seal”. ARKive. Arkiverad från originalet den 3 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140503065137/http://www.arkive.org/guadalupe-fur-seal/arctocephalus-townsendi/. Läst 6 maj 2014.
- ^ Ronald M. Nowak, red (2003). ”Arctocephalus townsendi” (på engelska). Walker’s Marine Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 73-74. ISBN 0-8018-7343-6
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Guadalupepälssäl.- bilder av Guadalupepälssäl
