Grovbladig gråbo[1] (Artemisia argyi) är en flerårig ört art i släktet malörter och familjen korgblommiga växter. Den beskrevs av Augustin Abel Hector Léveillé och Eugène Vaniot.[2]

Grovbladig gråbo
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtGrovbladig gråbo
A. argyi
Vetenskapligt namn
§ Artemisia argyi
AuktorH.Lév. & Vaniot
Synonymer
  • Artemisia chiarugii Pamp.
  • Artemisia handel-mazzettii Pamp.
  • Artemisia nutans Nakai
  • Artemisia nutantiflora Nakai ex Pamp.

Beskrivning redigera

Arten är en upprätt, gråaktig ört, omkring meterhög, med korta grenar och krypande jordstam. Bladen är flikiga med tjock behåring undertill och glesare ovanpå. Blommorna är gula och nickande.[3] Hela växten är starkt aromatisk.[4]

Utbredning redigera

Grovbladig gråbo förekommer ursprungligen i Kina, Korea, Mongoliet, Japan och östligaste Ryssland, i Amur oblast och Primorje kraj.[3][5]

Habitat redigera

Denna malört är xerofil och växer på torra bergssluttningar, branta flodbanker, i utkanten av ekskogar, kustnära buskmarker, ödemark och längs vägar och järnvägar.[3] Växten klarar sig bättre och blir mer aromatiska när den växer på mager torr mark.[6]

Användning redigera

Arten har länge använts inom traditionell kinesisk medicin.[7] Den används också som smak- och färgsättare inom det kinesiska köket.

Noter redigera

  1. ^ Mora Aronsson (31 januari 2017). ”Art: Artemisia argyi - grovbladig gråbo”. SLU - Statens LantbruksUniversitet - Dyntaxa - Svensk taxonomisk databas. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/219960. Läst 2 mars 2019. 
  2. ^ ”Artemisia argyi”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:179226-1. Läst 14 november 2022. 
  3. ^ [a b c] AgroAtlas
  4. ^ Flora of China
  5. ^ Flora of China Vol. 20-21 Page 697 ai Artemisia argyi H. Léveillé & Vaniot, Repert. Spec. Nov. Regni Veg. 8: 138. 1910.
  6. ^ Genders. R. Scented Flora of the World. Robert Hale. London. 1994 ISBN 0-7090-5440-8
  7. ^ Acupuncture Today