Grevskapet Württemberg var ett historiskt territorium i Schwaben som tillhörde tysk-romerska riket.

Grevskapet Württemberg
Grafschaft Württemberg (Tyska)

10831495
Flagga Vapen
Huvudstad Stuttgart
Språk Schwabiska
Religion Romersk-katolsk kristendom
Statsskick Grevskap
Bildades 1083


Upphörde 1495


Idag del av Baden-Württemberg

Genom fördraget i Verdun (843), som delade Karls rike, tillföll Allemanien Tyskland. Under de följande striderna uppsvingade sig en greve Burchard till hertig av Alemannien men hans släkt utslocknade 973. Under de följande åren innehade stormän ur skilda familjer hertigvärdigheten i Alemannien eller, såsom det snart började kallas, Schwaben. till dess kejsar Henrik IV 1079 förlänade landet åt Fredrik av Hohenstaufen. Det var då delat i en mängd större och mindre län, vilkas herrar ofta med våld måste tvingas att lyda hertigen. När sedan Hohenstauferna som romerska kejsare råkade i strider med påvarna, yppade sig ett gynnsamt tillfälle för deras vasaller att göra sig alltmer oberoende, och när slutligen den hohenstaufenska ätten upphörde att regera i Tyskland (1254), upplöstes Schwaben i en stor mängd fullt självständiga län. Hertigvärdigheten försvann, och alla dessa småfurstar lydde till namnet direkt under kejsaren. Det var en av dessa vasaller, greven av Wirtemberg, vars ätt sedan under århundradens lopp förenade med sitt lilla land det ena efter det andra av de övriga länen och sålunda till sist upprättade konungariket Württemberg.

Kring denna ätt vänder sig därför Württembergs historia under de följande tiderna. Släktens anor gå tillbaka till 1080, men det var först efter Hohenstaufernås fall, som grevarna av Württemberg erhöll någon större betydelse. Greve Ulrik (1241-65) är grundläggaren av ättens politiska makt. Hans son Eberhard I den upplyste (1265-1325) kämpade utan framgång mot Rudolf av Habsburg, men lyckades efter dennes död betydligt utvidga sitt rike, som han efterlämnade till hälften förstorat. 1321 gjorde han Stuttgart till residens. Sonen Ulrik III (1325-44) fortsatte rikets förstorande, men lämnade sitt land förhärjat av krig och af digerdöden. Hans båda söner Eberhard II "grälmakaren" (1344-92) och Ulrik IV (1344-66) regerade gemensamt till den senares död. Eberhard slog vid Döffingen 1388 de schwabiska och rhenska riksstäderna och tillintetgjorde därmed det schwabiska stadsförbundet.

Under hans ständiga krig ödelades 1 200 byar och städer i Württemberg Under hans närmaste efterträdare Eberhard III (1392-1417), Eberhard IV (1417-19) och Ludvig I (1419-50) fick landet hämta sig under en fredsperiod, som dock ej var utan avbrott. Den sistnämndes broder Ulrik V (1433-80) var Ludvigs medregent och fick uti dennes son, Eberhard V, såsom hertig Eberhard I "med skägget" (1459-96), själv en sådan. Denne Eberhard, som 1482 genom överenskommelser med Ulriks son Eberhard VI blev ensam regent, var en framstående furste. Han bildade till fredens bevarande "Schwabiska förbundet" 1488, och under hans regering upphöjdes grevskapet till hertigdöme, 1495.

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Württemberg, 1904–1926.