Grenaderkorpset

danskt kungligt elitförband, verksamt 1701-1763

Grenaderkorpset (på svenska: Grenadjärkåren), var ett danskt kungligt elitförband som var verksamt mellan 1701 och 1763 då det införlivades i Livgarden til fods.

Grenaderkorpset
Datum1701–1763
LandDanmark Danmark
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
StorlekRegemente
FörläggningsortKöpenhamn
ValspråkAut mori aut vincere (Antingen dö eller segra)
Grenaderkorpsets uniformer omkring 1760 till 1761.

HistoriaRedigera

Regementet upprättades av Fredrik IV den 15 september 1701 som ett kungligt regemente, högst i rang efter Livgarden til fods. Kungen själv stod som förbandets befälhavare, men i praktiken leddes det av en annan kommendör. Förbandet bildades genom att lägga samman alla grenadjärkompanier från de övriga infanteriregementena, vilka innan dess hade haft ett grenadjärkompani vardera, förutom Livgarden som hade två. Med tiden kom dock grenadjärkompanierna i de övriga infanteriregementena att återupprättas så att de åter nådde full styrka.[1] Till en början bar manskapet samma uniformer som deras tidigare regementen, men senare fick Grenaderkorpset egna uniformer. Dessa bestod av en röd vapenrock med blå fodring och blå slag, blå väst och blå knäbyxor. Knapparna var av tenn med vita knappslingor.[2] Som grenadjärer bar hela regementet grenadjärmössor, vilka var röda med regementets vapen på den främre mässingsplåten. Regementets fana var en vit fana med ett vitt kors på röd bakgrund i övre inre hörnet. I fanans centrum var Fredrik IV:s monogram omgärdat av Elefantorden, krönt av en kungakrona. Utanför ordensbandet var en gyllene lagerkrans en blå banderoll bärande mottot "AVT MORI AVT VINCERE" ovanför. Texten var i guld och svart.[3]

Grenaderkorpset var inte en del av de trupper den danska kungen under perioden 1690 till 1714 hyrde ut till olika krigsskådeplatser på den europeiska kontinenten, men när den danska kungen 1709 beslutade sig för att åter bege sig in i Stora nordiska kriget deltog regementet i den danska invasionen med målet att återta Skånelandskapen. Under fälttåget var regementet en del av garnisonen i Helsingborg. Fälttåget slutade i det katastrofala nederlaget vid Slaget vid Helsingborg, där Grenaderkorpset var placerat på den danska centerns vänstra flank. Regementet utmärkte för sin tapperhet och stod envist emot de svenska trupperna även efter att ha lämnats isolerade då de omkringvarande danska regementena tagit till flykten.[4] Regementet kunde till slut dra sig tillbaka i ordade former och största delen av regementet lyckades föra sig i säkerhet innanför Helsingborgs vallar.[5]

Den 3 augusti 1763 genomfördes en omfattande reformation av den danska armén under vilken Grenaderkorpset, som var mycket dyrt att upprätthålla, lades ner och införlivades i Livgarden til fods. I gengäld utökades både Livgarden til Fods och Livgarden til Hest något.[6]

Namn och beteckningarRedigera

Namn[7]
Grenaderkorpset Grenadjärkåren 1701-09-15 1763-08-03

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sapherson 1997, s. 4
  2. ^ Sapherson 1997, s. 9
  3. ^ Sapherson 1997, s. 34
  4. ^ Stille 1903, s. 342–343.
  5. ^ Stille 1903, s. 344–345.
  6. ^ Skjold Pedersen, Karsten (2002), Geworbne krigskarle: hvervede soldater i Danmark : 1774-1803, Köpenhamn: Museum Tusculanum Press, s. 40 
  7. ^ Laursen, Ole (3 september 2018). ”Historisk oversigt for Grenaderkorpset”. Wadschier. https://www.wadschier.dk/haeren-garnisoner-regimentschefer/haer/grenaderkorpset/129/. Läst 10 oktober 2018. 

KällorRedigera