Great Plains
Great Plains (Stora slätterna), franska Grandes Plaines, spanska Grandes Llanuras, är ett stort prärie - och stäppområde i det inre Nordamerika.
Geografisk avgränsningRedigera
Great Plains ligger öster om Klippiga bergen i USA och Kanada. Området täcker delar av de amerikanska delstaterna Colorado, Kansas, Montana, Nebraska, New Mexico, North Dakota, Oklahoma, South Dakota, Texas och Wyoming och de kanadensiska provinserna Alberta, Manitoba och Saskatchewan. I Kanada är termen prärie vanligare, och regionen är känd som prärieprovinserna. Regionen är omkring 800 km öst till väst och 3 200 km norr till söder.
GeologiRedigera
Great Plains är den västligaste delen av den stora nordamerikanska Interior Plains, som österut sträcker sig till Appalachplatån. United States Geological Survey delar in amerikanska Great Plains i tio olika fysiologiska delar:
- Missouriplatån, glacierad - öst-centrala South Dakota, norra och östra North Dakota och nordöstra Montana
- Missouriplatån, ej glacierad - västra och sydvästra South Dakota, nordöstra Wyoming och sydöstra Montana
- Black Hills - västra South Dakota
- High Plains - östra New Mexico, nordvästra Texas, västra Oklahoma, östra Colorado, västra Kansas, större delen av Nebraska (bland annat Sand Hills) och sydöstra Wyoming
- Plains Border - centrala Kansas och norra Oklahoma (inkluderat Flint, Red och Smoky Hills)
- Colorado Piedmont - östra Colorado
- Raton-sektionen - nordöstra New Mexico
- Pecos Valley - östra New Mexico
- Edwardsplatån - sydcentrala Texas
- Centrala Texas-sektionen – centrala Texas
VegetationRedigera
Great Plains omfattar det område som utgörs av torr och halvtorr prärie.
EtnologiRedigera
Prärieindianerna var ursprungsbefolkningen i Great Plains.