Gråsidig fnittertrast[2] (Pterorhinus caerulatus) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Gråsidig fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtGråsidig fnittertrast
P. caerulatus
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus caerulatus
Auktor(Hodgson, 1836)
Synonymer
  • Garrulax caerulatus
  • Ianthocincla caerulata

Utseende redigera

Gråsidig fnittertrast är en rätt stor (27–29 cm) medlem av familjen. Den är varmbrun ovan och vitaktig under med grå flanker och svart ansikte. Runt ögat syns blå bar hud och på hjässan svart fjällning.[4]

 
Gråsidig fnittertrast i Sikkim, Indien.

Utbredning och systematik redigera

Gråsidig fnittertrast delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • caerulatus – östra Himalaya
  • subcaerulatusMeghalaya och södra Assam i nordöstra Indien
  • livingstoni – östra Assam och nordvästra Myanmar
  • kaurensis – östra Myanmar och västra Yunnan (sydvästra Kina)
  • latifrons – nordöstra Myanmar och näraliggande södra Kina (nordvästra Yunnan)

Släktestillhörighet redigera

Gråsidig fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[5][6] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,[7] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att gråsidig fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Idag följer tongivande International Ornithological Congress och även Clements et al dessa rekommendationer.[3][5]

Levnadssätt redigera

Gråsidig fnittertrast hittas i tät undervegetation i städsegrön lövskog, ibland även i tallskog. Den påträffas påp mellan 1065 och 2745 meters höjd i Indien, i Bhutan mellan 1600 och 2400 meter över havet. Födan består av bär, frön och andra vegetabilier som den födosöker efter lågt i buskage och på marken. Utanför häckningstid ses den i smågrupper med mellan tre och 15 fåglar, ibland även med andra arter som rosthakad fnittertrast.

Häckning redigera

Fågeln häckar mellan april och juli. Den bygger ett stort och kompakt skålformat bo av bambublad, gräs, kvistar och annat material. I boet som placeras i en buske eller ett träd mellan en och fyra meter ovan mark lägger den två till tre ägg. Boparasitism från rödvingad skatgök har rapporterats.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205 
  • del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Pterorhinus caerulatus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar redigera