Wikipedia

Gränges

svenskt industriföretag
(Omdirigerad från Grängesbergskoncernen)

Gränges AB är ett svenskt industriföretag som tillverkar aluminiumprodukter för framför allt värmeväxlare. Företaget ombildades 2013 med nuvarande namn. Gränges har produktionsanläggningar för valsat aluminium i Finspång Sverige, Konin Polen, Shanghai Kina, Huntingdon USA, Salisbury USA samt i Newport, USA.[1]

Gränges AB
Org.nr556001-6122
TypAktiebolag
HuvudkontorStockholm, Sverige
NyckelpersonerJörgen Rosengren
VD
BranschAluminium
ProdukterValsad aluminium
Antal anställda2 600 (2022)
Historik
Grundat2013, (1896)
GrundareErnest Cassel och Skandinaviska Banken
Övrigt
SloganInnovative Aluminum Engineering
Webbplatswww.granges.com

Det tidigare Grängesbergsbolaget, eller Trafik AB Grängesberg–Oxelösund (TGO), var en svensk industrikoncern som bildades år 1896. I företaget ingick bland annat järnvägsrörelsen TGOJ (Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds Järnväg), Oxelösunds järnverk, Grängesbergs gruvor, Svenska Metallverken (med verksamhet i främst Västerås, Finspång och Skultuna) samt en omfattande rederirörelse. Fram till 1958 var Grängesbergsbolaget majoritetsägare i gruvbolaget LKAB.

Historik redigera

 
Grängesbolagets logo på en oljetank vid före detta Bröderna Hedlunds Rörverk i Jordbro, 1960-tal.

TGO bildades 1896 genom sammanslagning av ett antal gruvintressenter och järnvägsbolag längs linjen Ludvika–Oxelösund. Initiativtagare var Ernest Cassel och Skandinaviska kreditaktiebolaget.[2]

Bolaget inköpte först aktiemajoriteten i järnvägarna Oxelösund–Flen–Västmanland, Köping–Hult samt Frövi–Ludvika. Från år 1902 övertogs gruvdriften i Grängesberg. 1903 köpte bolaget aktiemajoriteten i rederiet AB Luleå–Ofoten med tre mindre malmångsfartyg. Detta var starten på bolagets rederiverksamhet.[3] År 1904 köptes aktiemajoriteten i AB Gällivare malmfält och Luossavaara-Kirunavaara AB. Samtidigt förvärvade man aktiemajoriteten i det lappländska malmfältet AGM och företaget blev dominerande inom svensk gruvindustri.[2]

Av försvarspolitiska skäl uppstod en debatt om lämpligheten av en stor järnmalmsexport från de lappländska malmfälten. På förslag av Regeringen Lindman I antog Riksdagen 1907 ett avtal med Gränges som gjorde att staten köpte in sig som hälftenägare i de lappländska malmfälten samt begränsade mängden malm som fick brytas. Ledningen av LKAB låg hos TGO, men staten skulle från 1932 ha rätt att lösa ut aktierna och ta över verksamheten om de så önskade. 1927 och 1947 förlängdes samarbetsavtalet mellan TGO och staten, men 1957 utnyttjade man slutligen sin rätt och löste ut TGO deras ägande i LKAB.[2]

Sedan man utlösts från LKAB kom TGO att omstrukturera sin verksamhet. Under Erland Waldenströms ledning statsade man nu med pengarna från försäljningen av LKAB på upprustning av gruvorna i Grängesberg och Stråssa. Transportflottan byggdes ut och järnvägarna elektrifierades. Man startade även malmprospektering i Liberia vilket ledde till bildandet av Lamco, där TGO var driftsansvariga och största delägare. 1957–1961 byggdes en ny stor anläggning vid Oxelösunds järnverk. En av Europas största tillverkare av rostfritt stål, Nyby bruk, köptes 1962–1964. Svenska Metallverken förvärvades 1969 och organiserades som dotterbolag till TGO under namnet Gränges Essem AB och 1976 köpte man upp Sapa AB. År 1971 ändrades bolagets namn från TGO till Gränges.[2]

Stål- och gruvkrisen vid mitten av 1970-talet slog hårt mot bolaget och 1977–1978 då bland annat de mellansvenska järngruvorna, Oxelösunds järnverk och TGOJ avyttrades till statliga SSAB. Gränges förvärvades 1980 av Electroluxkoncernen som fortsatte bantningen av verksamheten, bland annat såldes 1981 Gränges kraft till Vattenfall och Gränges Metallverken (koppardelen av gamla Svenska Metallverken) 1986 till Outokumpu Abp. År 1989 upphörde malmbrytningen i Liberia och Gränges avslutade sitt engagemang i Lamco.[2]

År 1986 förvärvades AB Gotthard Nilsson och 1989 ett folievalsverk, Eurofoil, i Luxemburg för tillverkning av aluminiumfolie.[2]

Electrolux delade 1997 ut aktierna i Gränges till sina aktieägare och Gränges börsintroducerades. Namnet kom att ändras till Sapa AB och bolaget köptes ut från börsen 2005 av norska konglomeratet Orkla.[4] En del av Sapa namnändrades 2013 tillbaka till Gränges.

Bolagets gruvverksamhet uppstod runt malmfyndigheterna i Kiruna - mark som också varit viktigt mark för renbetesskötande samer. De berörda samebyarna har under senare år påbörjat en process för att formalisera ett samarbete med gruvbolaget, men historiskt har relationen mellan de berörda samebyarna, bolaget och den svenska staten snarare präglats av att den samiska befolkningen inte har kommit till tals i frågor som rör användningen av mark i området.[5]

Gränges AB återuppstod 2013 redigera

2013 återuppstod Gränges som eget bolag specialiserat på valsad aluminium för värmeväxlare. Det var Sapa Heat Transfer som knoppade av Business Area Heat Transfer, med valsverk i Finspång och i Shanghai, och det nya bolaget bytte då namn till Gränges AB. Gränges ägdes vid tillfället via Sapa AB av det norska konglomeratet Orkla.[6]

International Star Award redigera

Gränges har vunnit första plats i International Star-kategorin i European Small and Mid-Cap Awards 2016. Prisutdelningen är inrättad för att markera de bästa europeiska små och medelstora företagen som har fått tillgång till kapitalmarknaderna via en inledande offentliga erbjudande.

European Small and Mid-Cap Awards arrangeras av Europeiska kommissionen tillsammans med Europeiska värdepappershandeln (FESE) och EuropeanIssuers. Ceremonin hölls torsdagen den 17 november 2016.[7]

Rederiverksamheten redigera

I samband med att Gränges köpte LKAB övertogs även aktiemajoriteten i Rederi AB Luleå–Ofoten av Gustaf Emil Broms. Han hade varit en av initiativtagarna till grundandet av LKAB. Med bolaget följde tre mindre lastångfartyg. 1904 beställdes bolaget fyra nya fartyg och 1907 ytterligare elva.

Vid första världskrigets utbrott drev Gränges 16 fartyg men fem av dem kom att förloras under kriget. 1916 beställdes det från Götaverken 18 nya motorfraktfartyg för att vara konkurrenskraftiga när kriget tagit slut. Fem av dessa kom inte att byggas på grund av mellankrigstidens ekonomiska nedgång.

Inför andra världskriget hade Gränges 26 fartyg i sin flotta men de flesta var ålderstigna. Andra världskriget kom att drabba bolaget hårt, totalt förlorades 16 fartyg varav fyra i Narvik 1940. Gränges var det svenska rederi som drabbades hårdast av krigsförluster. För att kompensera förlusterna av fartyg gjordes stora nybeställningar från den svenska varvsindustrin. De flesta av de nybyggda fartygen lades vilande tills andra världskriget var slut.

Under femtiotalet gjordes beställningar på 20 nya fartyg, de flesta kunde ta både malm och oljeprodukter i sin last. Gränges drabbades hårt av oljekrisen i mitten av 1970-talet. Man beslutade att banta rederiverksamheten kraftigt med det räckte inte. 1979 var bolagets rederiverksamhet avvecklad. Totalt hade rederiet 84 fartyg plus åtta bogserbåtar och var verksamt i nära 80 år. Av dessa fartyg var 48 byggda av Götaverken i Göteborg.

Koncernchefer redigera

Fartyg redigera

Ett urval:

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Gränges innovative aluminium engineering | Gränges” (på engelska). www.granges.com. https://www.granges.com/sv/. Läst 10 januari 2022. 
  2. ^ [a b c d e f] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  3. ^ ”Rederi AB Luleå-Ofoten”. Kommandobryggan. http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/granges2.htm. Läst 24 mars 2012. 
  4. ^ Pressmeddelande Arkiverad 8 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine. Orkla.com 2005-02-10, avläst 2014-05-08
  5. ^ Broberg, Oskar & Rönnbäck, Klas (2020). ”Aednan och Bolaget. Ett kolonialt perspektiv på gruvbrytning i Sapmi vid 1900-talets början.”. Historisk Tidskrift (Historiska Föreningen) 140: sid. 476-497. 
  6. ^ Industriklassiker närmar sig börsen di.se 2014-05-08, avläst samma dag (låst 2019)
  7. ^ ”Congratulations to the winners of the European Small and Mid-Cap Awards”. Federation of European Securities Exchanges. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929231509/http://www.fese.eu/press-room/161-congratulations-to-the-winners-of-the-european-small-and-mid-cap-awards%20). Läst 17 juli 2017. 

Tryckta källor redigera

  • Nils Meinander (1968). Grägnes - En krönika om svensk järnmalm. Helsingfors 
  • Nordisk familjebok, Tredje upplagan (1923-1937). Spalt 1155. Malmö 
  • Axwik, Lundgren, Svensson, Nilsson-Leissner, Sjöwall (1950). Svenskt sjöfolk i krig och fred. Göteborg: Bokförlaget Antiqua 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gränges&oldid=54364131”