Blåsmyckad solfågel

fågelart
(Omdirigerad från Gouldsolfågel)

Blåsmyckad solfågel[2] (Aethopyga gouldiae) är en färgstark liten asiatisk fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Blåsmyckad solfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSolfåglar
Nectariniidae
SläkteAethopyga
ArtBlåsmyckad solfågel
A. gouldiae
Vetenskapligt namn
§ Aethopyga gouldiae
Auktor(Vigors, 1831)
Synonymer
  • Goulds solfågel
  • Blåsmyckad solfågel

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Blåsmyckad solfågel är en tio centimeter lång solfågel med lång stjärt, färgad i rött, lila, gult och blått. Hanen har metalliskt blålila hätta, örontäckare och strupe, karmosinröd mantel och rygg, gul övergump och buk samt blå stjärt. Honan har mycket kortare stjärt med tydliga vita kanter och genomgående olivgrön med blekgul övergump och buk. Underarten dabryii (se nedan) har scharlakansrött bröst.[4]

 
Hona.

Läten redigera

Bland lätena hörs läspande "squeeeee" och snabba, upprepade "tzip".[5]

Utbredning och systematik redigera

Blåsmyckad solfågel delas in i fyra underarter i två grupper med följande utbredning:[3]

Levnadssätt redigera

Blåsmyckad solfågel hittas i städsegröna lövskogar, skogsbryn och ungskog, i Sydostasien mellan 1000 och 2565 meters höjd. Den lever av nektar, spindlar och insekter som den födosöker efter på alla nivåer, men mest bland lägre grenar och i undervegetationen. Arten är stannfågel, men fåglar häckande på hög höjd rör sig till lägre liggande områden vintertid.[5][6]

Häckning redigera

Fågeln häckar mellan mitten av mars och mitten av juni i Nepal, mellan april och augusti i Indien och mellan april och juni i Sydostasien. Den bygger ett päronformat som hängs från en trädgren tio meter ovan mark. Däri lägger den två till tre vita ägg med röda fläckar kring den bredare ändan.[5][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som frekvent förekommande i Bhutan, inte ovanlig i Myanmar, vida spridd men ovanlig i Nepal och generellt ovanlig i Indien, även om den är lokalt vanlig i östra delen.[7]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Elizabeth Gould (1804-1841), konstnär och gift med engelska förläggaren och naturforskaren John Gould.[8] Tidigare kallades den gouldsolfågel även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aethopyga gouldiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  6. ^ [a b] Cheke, R. & Mann, C. (2019). Gould's Sunbird (Aethopyga gouldiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60080 20 februari 2019).
  7. ^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera