För Demi Lovatolåten med samma titel, se Get Back (Demi Lovato).
"Get Back"
Singel av The Beatles
B-sida "Don't Let Me Down"
Släpptes 11 april 1969 (Storbritannien) 5 maj 1969 (USA)
Format 7"
Genre Rock, Bluesrock
Längd 3:14
Skivbolag Parlophone,
Låtskrivare John Lennon och Paul McCartney
Producenter George Martin
The Beatles singlar i Europeisk kronologi
"Hey Jude/Revolution"
(1968)
"Get Back/Don't Let Me Down"
(1969)
"The Ballad of John and Yoko/Old Brown Shoe"
(1969)

Get Back (Lennon/McCartney) är dels en låt av The Beatles inspelad och utgiven i olika versioner både 1969 och 1970, dels ett outgivet LP-album med The Beatles från sommaren 1969. Låten spelas i filmen Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band.


Innehåll

Låten Get Back och inspelningenRedigera

En av Paul McCartneys mer välkända låtar bland gruppens sista singlar. Från början var texten en ironi om rasism där man bad inströmmande pakistanier som tog brittiska jobb ”Get Back”. Detta var något år efter att torypolitikern Enoch Powell hållit sitt hätska tal om invandringen. Dock ändrade McCartney texten ifall någon faktiskt skulle ta hans ironi på blodigt allvar, och resultatet blev istället en förvirrad men rolig text om ett transsexuellt kärlekspar. John Lennon hävdade dock att Paul stirrat på Yoko Ono varje gång han sjöng raden ”Get Back to Where You Once Belonged”.

Låten är en countryblues som måhända inspirerats av Canned Heat (vilka Paul spelat upp i studion kvällen innan man började jobba med låten). Man arbetade med den under fem dagar och skivköpare har ibland förvirrats något kring vilken version som är vilken (23, 27, 28 och 30 januari).

Den version som hamnade på LP:n spelades in 27 januari och är betydligt råare och ärligare i sin mix (d.v.s. inga pålägg). Förvirrande nog har man lagt in eftersnack från takkonserten 30 januari (precis efter att man spelat ”Get Back”) där man hör Lennon tacka Maureen Starr för att hon applåderade. Följaktligen har många av begripliga skäl trott det var versionen från 30 januari som gavs ut på LP:n. (På de två ursprungliga versionerna av Get Back-LP:n fanns Lennons avtackning som avslutning på inledningsspåret One After 909.

Singelversionen är samma tagning, men har däremot en längre avslutning som är klippt från en tagning inspelad 28 januari, och låter något mer polerad. Denna version utkom alltså tillsammans med Don't Let Me Down (utgiven i England 11 april och i USA 5 maj 1969) medan den något mindre producerade versionen togs med på LP:n Let It Be som utgavs i England och USA 8 respektive 18 maj 1970.

Den outgivna LP:n Get BackRedigera

Get Back är också titeln på en outgiven LP med The Beatles från sommaren 1969, producerad av George Martin, pressad i en upplaga, recenserad i The Beatles Monthly Book men därefter indragen och aldrig utgiven. Den fullständiga titeln var Get Back with Don't Let Me Down and 12 other songs. Denna titel alluderar på Beatles första LP, vars fullständiga namn var Please Please Me with Love Me Do and 12 other songs. Omslaget till Please Please Me-LP:n visar de unga Beatles stående på trappuppgång till skivbolaget EMI:s kontor. Get Back-LP:ns omslag visade Beatles stående på samma plats sex år senare. Bilder från dessa fotosessioner användes senare som omslagen till samlingsalbumen The Beatles 1962-1966 och The Beatles 1967-1970 1973.

En andra version av Get Back-LP:n sammanställdes av George Martins assistent Glyn Johns i januari 1970, men inte heller denna version kom ut. I stället överlämnades tejperna till Phil Spector, som gjorde en ny mixning. Denna tredje version gavs ut som LP med titeln Let It Be på våren 1970. Med denna LP följde ursprungligen en bilderbok med titeln Get Back.

På Get Back-LP:n ingick låten Get Back både i den studioversion, som tidigare släppts som singel, och i kort liveversion. Don't Let Me Down, som varit baksida på Get Back-singeln, fanns dock enbart med i liveversion. Denna låt togs bort på Phil Spectors version av LP:n (Let It Be) men återkom på albumets fjärde mixning, Let It Be... Naked 2003.

Båda versionerna av Get Back-LP:n inleddes med One After 909 inspelad på Applekontorets tak den 30 januari 1969. Detta var den enda inspelningen från den omtalade takkonserten på Get Back-LP:n.

Get Back-LP:n innehöll två covers - Save The Last Dance (For Me) och Maggie Mae. Detta var första gången en Beatlesskiva innehöll coverlåtar sedan LP:n Help! 1965. Endast Maggie Mae kom senare med på Let It Be-LP:n. Även denna låt togs bort på versionen Let It Be... Naked 2003.

Det som skiljer Glyn Johns andra version från den första versionen är följande

  • 1) Let It Be har flyttats upp till spår 1 på sidan 2. (Det var nu bestämt att låten skulle släppas som singel. Glyn Johns tog dock inte med det nya gitarrpålägg som gjorts av George Harrison den 4 januari 1970 - dagen innan Johns sammanställde sitt album. Detta pålägg framträder tydligt på Phil Spectors mixning men enbart svagt på George Martins singelversion. Ett tidigare gitarrpålägg hade gjorts av Harrison våren 1969.)
  • 2) Låten Teddy Boy har tagits bort. Den kom i stället med i annan version på Paul McCartneys första solo-LP McCartney på våren 1970.
  • 3) Lennon-McCartneys Across the Universe inspelad på vårvintern 1968 och George Harrisons I Me Mine nyinspelad av Paul McCartney, George Harrison och Ringo Starr den 3 januari 1970 har lagts till eftersom de skulle ingå i filmen Get Back (senare omdöpt till Let It Be).

Vid sidan av de outgivna Get Back-LP-skivorna och de officiella skivorna Let It Be och Let It Be... Naked har det cirkulerat många olagliga s.k. piratskivor (eller bootlegs) från Get Back-sessionerna i januari 1969.

Låtlista på den ursprungliga Get Back-LP:n sommaren 1969Redigera

Samtliga låtar av Lennon-McCartney om inte annat anges

Sid 1Redigera

Sid 2Redigera

Låtlista enligt Get Back version 2 (Glyn Johns sammanställning) januari 1970Redigera

Samtliga låtar av Lennon-McCartney om inte annat anges

Sid 1Redigera

Sid 2Redigera

KällorRedigera