Gertrud Zetterholm
Gertrud Zetterholm, född Villius, folkbokförd som Gertrud Villius,[2] född den 1 april 1918 i Ronneby, död 9 oktober 2020[3] i Växjö domkyrkodistrikt, var en svensk författare, journalist och kåsör.[4]
| Gertrud Zetterholm | |
 | |
| Född | 1 april 1918[1] Ronneby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 oktober 2020[1] (102 år) Växjö domkyrkodistrikt[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare[1], kåsör[1], författare[1], journalist |
| Make | Tore Zetterholm (g. 1941–1969)[1] |
| Barn | Finn Zetterholm (f. 1945)[1] |
| Föräldrar | Emil Villius[1] |
| Släktingar | Lars Villius (syskon) Hans Villius (syskon)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Gertrud Zetterholm, vars far var tandläkare Emil Villius, tog realexamen 1936. Hon debuterade 1946 med romanen Obemärkt som följdes av två barnböcker. Mellan 1964 och 1979 var hon kåsör i Femina och i Kyrkans Tidning mellan 1982 och 1986. Parallellt med sitt skrivande var hon också verksam som översättare, huvudsakligen av barn- och ungdomsböcker.
Zetterholm var sommarpratare i radioprogrammet Sommar i Sveriges Radio P1 år 1966.
Familj redigera
Hon var syster till historikern Hans Villius samt är i ett upplöst äktenskap med Tore Zetterholm mor till Finn Zetterholm, Åsa Zetterholm och Dag Zetterholm. Gertrud Villius Zetterholm var bosatt i Sigtuna. På ålderns höst flyttade hon till Växjö.
Bibliografi redigera
- 1946 – Obemärkt
- 1967 – Tusen och en dag till
- 1968 – Barnbidrag
- 1970 – Tämja elefanter
- 1971 – Människan Svensson
- 1972 – Enrisfolket: ett urval kåserier
- 1972 – Himlastegen
- 1973 – Finns det några snälla barn?
- 1976 – Allt som växer: ett urval från nio böcker
- 1991 – Gonatt, lilla farmor!
- Översättningar
- Lizzie Juvkam: Hennes egen väg (Virgins vei) (översatt tillsammans med Tore Zetterholm, Hökerberg, 1943)
- Moritz Tramer: Ungdomens själsliv: särdrag och problem (Das Seelenleben des Jugendlichen) (Tiden, 1949)
- Hans Kirk: Slaven (Natur och kultur, 1949)
- H. C. Andersen: Bara en speleman (Kun en spillemand) (Diakonistyrelsen, 1953)
- Betty Cavanna: Din egen Laurie (Love, Laurie) (Rabén & Sjögren, 1955)
- Erika Mann: Klaus och hans vänner (Till bei den Zugvögeln) (Rabén & Sjögren, 1956)
- Keld Belert: Systrarna Harhjärta (Søstrerne Musehjerte) (Ordfront, 1981)
Priser redigera
- Stora Journalistpriset 1966 tillsammans med Gunnar A. Olin (Läkartidningen)
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k] Gertrud Zetterholm 1918-04-01 — 2020-10-09 Författare, översättare, kåsör, läst: 22 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkbokföringsdata. Ratisit.se. Läst 1 november 2014.
- ^ Familjesidan.se
- ^ Kerstin Öhrström, red (1988). Vem är hon. Norsteds. sid. 515. https://runeberg.org/vemarhon/0515.html. Läst 16 april 2014
Vidare läsning redigera
- Åshede, Ulla: Gertrud Zetterholm i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (22 december 2020) CC-BY
