Sir George Biddell Airy, född 27 juli 1801 i Alnwick i Northumberland, död 2 januari 1892 i London, var en brittisk astronom.
| George Biddell Airy | |
 | |
| Född | 27 juli 1801[1][2][3] Alnwick, Northumberland, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 2 januari 1892[2][4][5] (90 år) Greenwich, London, Storbritannien |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Colchester Royal Grammar School Trinity College, Cambridge  |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare, fysiker, författare[6] |
| Befattning | |
| Lucasianska professuren i matematik (1826–1828) Astronomer Royal (1835–1881)[7] Ordförande för Royal Society (1871–1873) | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Barn | Wilfrid Airy (f. 1836)[8] Hubert Airy (f. 1838)[8] Christabel Airy (f. 1842)[9] |
| Utmärkelser | |
| Copleymedaljen (1831)[10] Lalandepriset (1834) Bakerföreläsningen (1840) Royal Medal (1845) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1846) Albert-medaljen (1876)[11] Fellow of the Royal Society Pour le Mérite för vetenskap och konst Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Knight Commander av Bathorden Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Airy blev 1828 professor och direktor för observatoriet i Cambridge. Åren 1836–1881 verkade han som kunglig astronom i Greenwich, var 1871–1873 president i Royal Society och adlades 1872. Airy gav ut en Catalogue of 2 156 stars och lät utföra reduktionerna till månobservationer, som ända sedan 1750 gjorts på Greenwich-observatoriet, observerade solförmörkelser bland annat i total solförmörkelse i Göteborg 1851 och tog initiativet till en omfattande engelsk gradmätning. Han utförde även teoretiska undersökningar över gravitationen samt en del undersökningar i fysik (optik och magnetism) och i meteorologi. Airy tilldelades Copleymedaljen 1831, Lalandepriset 1834 och Royal Astronomical Societys guldmedalj 1846. Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1840.
Nedslagskratrarna Airy och Airy-0 på planeten Mars och Airy på månen är alla uppkallade efter honom.[12][13][14]
Källor redigera
Tryckta källor redigera
- Airy, sir George Biddel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ George Biddell Airy, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, George Biddell Airy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, George Biddell Airy, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Arthur Berry, A Short History of Astronomy, John Murray, 1898.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FamilySearch Family Tree, läst: 16 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ FamilySearch Family Tree, läst: 19 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ engelska Wikipedias gemenskap, Wikipedia, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ ”Airy on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 201010117. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/114. Läst 25 februari 2023.
- ^ ”Airy-0 on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 7 december 2018. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/115. Läst 25 februari 2023.
- ^ ”Airy on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/113. Läst 25 februari 2023.