Gammakamera
Gammakamera används inom medicinsk bildgivning och kallas även scintigrafi. Det är en del av nuklearmedicinen eftersom man använder radioaktiva isotoper som sprutas in i blodbanan för att fästa sig på det området som skall undersökas. Detta är den stora skillnaden jämfört med en röntgenundersökning som genomlyser kroppen.[1] Gammakameror finns även i tomografikameror såsom SPECT och PET
Radioligander redigera
Genom att använda olika radioliganderer, det vill säga radioaktivt märkta ämnen, söker sig den märkta substansen till de områden som är av intresse.[1] Vid till exempel Myokardskintigrafi använder man numera den radioaktiva isotopen teknetium-99m. Förut använde man tallium, men det gav högre stråldos och sämre kvalitet på bilderna.[2]
Bildkvalitet redigera
År 2011 låg bildupplösningen på ca 1 till 1,5 cm, vilket gör att man inte kan se helt exakt var en tumör ligger. Radioliganderna lägger sig inte exakt jämnt över tumörerna vilket därför försvårar vid en behandling.[3]
Risker redigera
Gammakameraundersökningar bör undvikas av gravida, ammande kvinnor och barn.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”Hur går en undersökning med gammakamera till?”. Hur går en undersökning med gammakamera till?. 1177. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706115638/http://www.1177.se/Stockholm/Fraga-1177se/Fragor/Hur-gar-en-undersokning-med-gammakamera-till/. Läst 3 maj 2013.
- ^ ”Gammakameran visar hjärtats genomblödning”. tema hjärtat i bild. läkartidningen nr 43 2008 volym 105. Arkiverad från originalet den 13 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190513213251/http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/10557/LKT0843s3038_3041.pdf. Läst 3 maj 2013.
- ^ ”Effektivare cancerbehandling med ny kamera”. Effektivare cancerbehandling med ny kamera. Vetenskap & hälsa, Lunds universitet och region skåne. http://www.vetenskaphalsa.se/effektivare-cancerbehandling-med-ny-kamera/. Läst 3 maj 2013.