Gamma Sagittae

stjärna i Pilens stjärnbild

Gamma Sagittae (γ Sagittae, förkortat Gamma Sge, γ Sge) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pilen. Den har en skenbar magnitud på 3,47[2], är klart synlig för blotta ögat och är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 258 ljusår ( ca 79 parsek) från solen.

Gamma Sagittae (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPilen
Rektascension19t 58m 45,42863s[1]
Deklination19° 29′ 31,7281″[1]
Skenbar magnitud ()+3,47[2]
Stjärntyp
SpektraltypM0 III[3]
U–B+1,93[2]
B–V+1,57[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-34,00 ± 0,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 66,21 ± 0,14[1] mas/år
Dek.: 22,22 ± 0,12[1] mas/år
Parallax ()12,62 ± 0,18[1]
Avstånd258 ± 4  (79 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-1,11[5]
Detaljer
Massa1,37[6] M
Radie55[7] R
Luminositet562 ± 75[7] L
Temperatur3 805[7] K
Metallicitet-0,14[7] dex
Andra beteckningar
y Sagittae, y Sge, Gamma Sge, 12 Sagittae, BD +19 4229, FK5 752, GC 27672, HD 189319, HIP 98337, HR 7635, PPM 137344, SAO 105500

Egenskaper

redigera

Gamma Sagittae är en orange till röd jättestjärna av spektralklass M0 III,[3] men har varierande blivit klassad mellan K5 III och M0 III.[8] Den har en massa som är ca 37 procent större än solens massa och en radie som är ca 55[7] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 562[7] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 800[7] K.

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the New Hipparcos Reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–64. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  4. ^ Famaey, B.; Jorissen, A.; Luri, X.; Mayor, M.; Udry, S.; Dejonghe, H.; Turon, C. (2005). "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters". Astronomy and Astrophysics. 430: 165. arXiv:astro-ph/0409579 . Bibcode:2005A&A...430..165F. doi:10.1051/0004-6361:20041272.
  5. ^ Setiawan, J.; et al. (July 2004), "Precise radial velocity measurements of G and K giants. Multiple systems and variability trend along the Red Giant Branch", Astronomy and Astrophysics, 421: 241−254, Bibcode:2004A&A...421..241S, doi:10.1051/0004-6361:20041042-1.
  6. ^ Reffert, Sabine; Bergmann, Christoph; Quirrenbach, Andreas; Trifonov, Trifon; Künstler, Andreas (2015). "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity". Astronomy & Astrophysics. 574: A116. arXiv:1412.4634 . Bibcode:2015A&A...574A.116R. doi:10.1051/0004-6361/201322360.
  7. ^ [a b c d e f g] Piau, L.; Kervella, P.; Dib, S.; Hauschildt, P. (2011). "Surface convection and red-giant radius measurements". Astronomy and Astrophysics. 526: 12. arXiv:1010.3649 . Bibcode:2011A&A...526A.100P. doi:10.1051/0004-6361/201014442. A100.
  8. ^ Skiff, B. A. (2014). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Spectral Classifications (Skiff, 2009-2016)". VizieR On-line Data Catalog: B/mk. Originally published in: Lowell Observatory (October 2014). 1. Bibcode:2014yCat....1.2023S.

Externa länkar

redigera