GISAID är ett globalt vetenskapsinitiativ som etablerades 2008 för att ge öppen åtkomst till genomdata av influensavirus[1] och coronaviruset som orsakade Covid-19.[2][3] Den 10 januari 2020 gjordes den första helgenomsekvensen av SARS-CoV-2 tillgänglig på GISAID. Även utvecklingen av de första vaccinen och testerna som används för att diagnostisera om en person är positiv till viruset.[4][5]

GISAID
Grundadmaj 2008
TypIcke-statlig organisation
Syfte/fokusFolkhälsa, utbildning, forskning
SäteMünchen, Tyskland
Betjänad regionHela världen
NyckelpersonerPeter Bogner (president)
Ron A.M Fouchier (co-chair Scientific Advisory Council)
John W. McCauley (co-chair Scientific Advisory Council)
Webbplatsgisaid.org

GISAID anses vara ett verktyg för att kunna sprida data av utbrott, inte minst under H1N1-pandemin 2009,[6] H7N9-pandemin 2013[7][8] och coronaviruspandemin 2019–2021.[9][10]

ReferenserRedigera

  1. ^ Shu, Yuelong; McCauley, John (2017-03-30). ”GISAID: Global initiative on sharing all influenza data – from vision to reality”. Eurosurveillance 22 (13). doi:10.2807/1560-7917.ES.2017.22.13.30494. ISSN 1025-496X. PMID 28382917. PMC: 5388101. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5388101/. Läst 31 januari 2021. 
  2. ^ Swaminathan, Soumya (2020-12). ”The WHO’s chief scientist on a year of loss and learning” (på engelska). Nature 588 (7839): sid. 583–585. doi:10.1038/d41586-020-03556-y. https://www.nature.com/articles/d41586-020-03556-y. Läst 31 januari 2021. 
  3. ^ Korber, Bette; Fischer, Will M.; Gnanakaran, Sandrasegaram; Yoon, Hyejin; Theiler, James; Abfalterer, Werner (2020-08-20). ”Tracking Changes in SARS-CoV-2 Spike: Evidence that D614G Increases Infectivity of the COVID-19 Virus” (på english). Cell 182 (4): sid. 812–827.e19. doi:10.1016/j.cell.2020.06.043. ISSN 0092-8674. PMID 32697968. https://www.cell.com/cell/abstract/S0092-8674(20)30820-5. Läst 31 januari 2021. 
  4. ^ Polack, Fernando P.; Thomas, Stephen J.; Kitchin, Nicholas; Absalon, Judith; Gurtman, Alejandra; Lockhart, Stephen (2020-12-31). ”Safety and Efficacy of the BNT162b2 mRNA Covid-19 Vaccine”. New England Journal of Medicine 383 (27): sid. 2603–2615. doi:10.1056/NEJMoa2034577. ISSN 0028-4793. PMID 33301246. PMC: PMC7745181. https://doi.org/10.1056/NEJMoa2034577. Läst 31 januari 2021. 
  5. ^ Bohn, Mary Kathryn; Mancini, Nicasio; Loh, Tze Ping; Wang, Cheng-Bin; Grimmler, Matthias; Gramegna, Maurizio (2020-10-07). ”IFCC Interim Guidelines on Molecular Testing of SARS-CoV-2 Infection” (på engelska). Clinical Chemistry and Laboratory Medicine (CCLM) 58 (12): sid. 1993–2000. doi:10.1515/cclm-2020-1412. ISSN 1437-4331. https://www.degruyter.com/document/doi/10.1515/cclm-2020-1412/pdf. Läst 31 januari 2021. 
  6. ^ Jun 25, Lisa Schnirring |; 2009. ”Pandemic reveals strengths of new flu database” (på engelska). CIDRAP. https://www.cidrap.umn.edu/news-perspective/2009/06/pandemic-reveals-strengths-new-flu-database. Läst 31 januari 2021. 
  7. ^ The fight against bird flu” (på engelska). Nature News 496 (7446): sid. 397. 2013-04-25. doi:10.1038/496397a. http://www.nature.com/news/the-fight-against-bird-flu-1.12850. Läst 31 januari 2021. 
  8. ^ CDC Races to Create a Vaccine for China's Latest Bird Flu Strain” (på engelska). Bloomberg.com. 10 april 2013. https://www.bloomberg.com/news/articles/2013-04-10/cdc-races-to-create-a-vaccine-for-chinas-latest-bird-flu-strain. Läst 31 januari 2021. 
  9. ^ Prasad, R. (19 januari 2020). ”What is the source of the new SARS-like disease reported in China?” (på en-IN). The Hindu. ISSN 0971-751X. https://www.thehindu.com/sci-tech/health/coronavirus-alert/article30595786.ece. Läst 31 januari 2021. 
  10. ^ ”With genetic details, Hong Kong to rush new test for Wuhan virus” (på engelska). South China Morning Post. 12 januari 2020. https://www.scmp.com/news/hong-kong/health-environment/article/3045750/wuhan-pneumonia-hong-kong-set-develop-new-test. Läst 31 januari 2021.