Gössa Anna Önnegård, född Andersson 28 mars 1906 i Orsa socken, Dalarna, död 5 januari 1999 på samma plats,[2] var en svensk riksspelman[3] och dotter till spelmannen Gössa Anders Andersson.

Gössa Anna Andersson
Gössa Anna Andersson, till höger om sin far, tillsammans med andra spelmän i Viborg, Orsa på 1920-talet.
Född28 mars 1906
Orsa socken, Sverige
Död5 januari 1999 (92 år)
BegravdOrsa Nya kyrkogård[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningFiolspelman
FöräldrarGössa Anders Andersson
Redigera Wikidata
Polska efter Gössa Anders d.ä. och Blecko Anders Olsson, spelad av Gössa Anders (melodi) och Gössa Anna (stämma). Inspelad av Matts Arnberg för Sveriges Radio 1949.

Gössa Anna föddes i Agdurgården i Viborg, och började spela fiol när hon var 6 eller 7 med sin far som lärare.[4] Dottern och fadern framträdde ofta som duo, och Gössa Anna spelade alltid andra stämman. De spelade för kungens familj på prins Eugens initiativ, på Skansen vid riksspelmansstämman 1927,[5] och så långt bort som i Hamburg. Matts Arnberg spelade in paret under inspelningsresan i Dalarna 1949. Gössa Anna erhöll Zornmärket i silver i Mora 1942, och var den enda kvinnliga medlemmen i Orsa Spelmanslag vid grundandet 1948.

Anna gifte sig med Wiktor Önnegård och flyttade i 1953 till Snickarbo i Grytnäs socken där de drev en handelsbod i 30 år, men flyttade tillbaka till Orsa när hon blev änka.[6]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Gravar.se, Anna Önnegård, läs online, läst: 29 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Gravar.se”. gravar.se. https://gravar.se/forsamling/orsa-forsamling/orsa-nya-kyrkogard/09/anna-onnegard-8eac3. Läst 28 mars 2022. 
  3. ^ ”Riksspelmän sedan 1936-2019”. Svenska Folkdansringen. https://folkdansringen.se/riks/wp-content/uploads/2019/12/Riksspelm%C3%A4n-1936-2019.pdf. Läst 28 mars 2022. 
  4. ^ Jakobsson, Pelle (2004). "Toner än från forna dar ljuda där i skog och dal-" : en bok om två seklers traditionsbärare i folkmusikens Orsa. [Juts böcker]. ISBN 91-973811-6-0. OCLC 186578471. https://www.worldcat.org/oclc/186578471. Läst 28 mars 2022 
  5. ^ Bohman, Stefan (1979). ”Folkmusik på Skansen”. Fataburen: Nordiska museets och Skansens årsbok. sid. 35-68 
  6. ^ Jakobsson, Pelle (1999). ”Gössa Anna: En epok till ända”. Dalarnas Spelmansblad 1: sid. 15. 

Externa länkar redigera