Öppna huvudmenyn

Knut Göran Ewerlöf, född 28 mars 1944 i Oscars församling i Stockholm[1], var tidigare hovrättslagman i Svea hovrätt.

Göran Ewerlöf
FöddKnut Göran Ewerlöf
28 mars 1944 (75 år)
Oscars församling, Stockholm
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragHovrättslagman
MakaSeija Makkonen
(sedan 1968)
SläktingarMalin Ewerlöf (dotter)
Gunnar Ewerlöf (farbror)
Knut G. Ewerlöf (farfar)
Elsa Ewerlöf (farmor)
Katarina Ewerlöf (kusin)

Uppväxt och familjRedigera

Göran Ewerlöf är son till juristen Bengt Ewerlöf och Birgit Nanne (omgift Westerlund), bror till Nationalmuseums marknadschef Birgitta Ryott Härenstam (född 1946, 2010-2015 gift med Magnus Härenstam), sonson till Knut G. Ewerlöf och Elsa Ewerlöf samt brorson till Gunnar Ewerlöf. Han är vidare kusin till Katarina Ewerlöf.[2]

Göran Ewerlöf är sedan 1968 gift med mellanstadieläraren Seija Makkonen (född 1947), dotter till Väinö Makkonen och Aili, ogift Kurri. Han är far till Pontus Ewerlöf (född 1970) och Malin Ewerlöf (född 1972).[2]

ArbetslivRedigera

Efter studier blev han juris kandidat 1968 varpå han gjorde tingstjänstgöring 1969–1971. Därefter var han fiskal vid Svea hovrätt 1972, tingsfiskal vid Gävle tingsrätt 1972–1973, sakkunnig vid Justitiedepartementet 1973–1976, assessor vid Svea hovrätt 1977, sakkunnig vid Kommunikationsdepartementet 1978 och sekreterare i Barnens rätt 1978–1981. Han var Justitieombudsman (JO) 1981–1983, rådman vid Södertälje tingsrätt 1983–1994, lagman vid Eskilstuna tingsrätt 1994–1998 och hovrättslagman vid Svea hovrätt från 1998.[3]

Han var sekreterare i Ofödda barns rätt 1983–1989, sakkunnig i Socialtjänstkommittén 1992–1994, sakkunnig i Hovrättsprocessutredningen 1993–1995, ordförande i Kommittén om barn i homosexuella familjer 1999–2001, ordförande i Diskrimineringskommittén från 2002 och ordförande i Rättsliga rådet från samma år.[3]

Han dömde i Stureplansrättegången 2007[4] och var utredare i en utredning som utmynnade i betänkandet Asylsökande ensamkommande barn, vilken överlämnades till migrationsministern Tobias Billström 2011.[5] Sedan 2013 är han ordförande i den nybildade statliga myndigheten[källa behövs] Ersättningsnämnden, som har till uppgift att ge ekonomisk ersättning till barn som utsatts för grov vanvård under barnhems- eller fosterhemsplacering åren 1920–1980.

KällorRedigera

  1. ^ Szabad Carl, red (2002). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1 
  2. ^ [a b] Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. sid. 136–146. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7 
  3. ^ [a b] Vem är det 2007: svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. 2006. sid. 171. Libris 10171521. ISBN 91-975132-7-X 
  4. ^ ”SvD, Domaren: Ett nej är ett nej. http://www.svd.se/nyheter/stockholm/domaren-ett-nej-ar-ett-nej_500067.svd. Läst 21 april 2011. 
  5. ^ ”Regeringen, Pressträff med Göran Ewerlöf, Utredningen om en översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Arkiverad från originalet den 21 november 2011. https://web.archive.org/web/20111121223459/http://www.regeringen.se/sb/d/15225/a/177925. Läst 21 oktober 2011.