Furstbiskopsdömet Hildesheim
Furstbiskopsdömet Hildesheim var ett riksomedelbart furstbiskopsdöme i Nedersachsiska kretsen i Tysk-romerska riket.
| Furstbiskopsdömet Hildesheim | ||||
| Hochstift Hildesheim (Tyska) | ||||
| ||||
|
Vapen | ||||
 | ||||
| Huvudstad | Hildesheim | |||
| Språk | Latin, tyska | |||
| Religion | Katolicism | |||
| Statsskick | Furstbiskopsdöme | |||
| Bildades | 1235
| |||
| Upphörde | 1803 | |||
| – uppgick i | Preussen, Hildesheims stift | |||
| Idag del av | Niedersachsen, Hildesheims stift | |||
Det ursprungliga biskopsstiftet Hildesheim grundlades omkring 817 och lydande under Mainz. Den mest berömde bland biskoparna var Bernward (993–1022). Genom den så kallade hildesheimska stiftsfejden (1519–23) förlorade biskopen större delen av stiftet till hertigarna av Braunschweig-Wolfenbüttel, men 1643 fick biskop Ferdinand, prins av Bayern (1612–50), tillbaka större delen av de förlorade besittningarna.
År 1803 sekulariserades stiftet, och dess besittningar förenades med Preussen, men lades 1807 till kungariket Westfalen. År 1815 tillerkändes de kungariket Hannover och kom 1866 med detta till Preussen. Det omedelbara biskopsstiftet Hildesheim omfattade sedan 1824 Hannover höger om Weser, sedan 1834 även hertigdömet Braunschweig.
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hildesheim, 1904–1926.
