Fulda
- Denna artikel behandlar staden Fulda, för andra betydelser, se Fulda (olika betydelser).
Fulda är en stad i östra Hessen nära gränsen till Bayern och Thüringen. Genom staden rinner floden Fulda. Staden har ungefär 69 000 invånare och är en viktig järnvägsknut i det tyska höghastighetstågsnätet. Fulda är även biskopssäte i Fuldas katolska stift.
| Fulda | ||
| Stad | ||
 | ||
|
||
| Land |  Tyskland
| |
|---|---|---|
| Förbundsland | Hessen | |
| Regierungsbezirk | Kassel | |
| Kreis | Landkreis Fulda | |
| Höjdläge | 261 m ö.h. | |
| Koordinater | 50°33′N 9°41′Ö / 50.550°N 9.683°Ö | |
| Yta | 104,05 km² ()[1] | |
| Folkmängd | 68 586 ()[2] | |
| Befolkningstäthet | 659 inv./km² | |
| Borgmästare | Heiko Wingenfeld (2015–) (CDU) | |
| Postnummer | 36001–36043 | |
| Riktnummer | 0661 | |
| Registreringsskylt | FD | |
| GeoNames | 6557808 | |
| Kommunkod | 06 6 31 009 | |
| OSM-karta | 454863 | |
  Fuldas läge i Tyskland
| ||
 Detaljkarta
| ||
| Webbplats: Fulda | ||
KulturRedigera
Staden är präglad av abbotstiftet och senare biskopssätet. Fulda blev centralort före det av Sturm, lärjunge till den helige Bonifatius inrättade abbotstiftet Fulda. Abbotstiftets ställdes 751 direkt under påven. Fulda fick stor betydelse för arkitekturen, skulpturen, målarkonsten och teologin. Särskilt blomstrade dess klosterskola under Hrabanus Maurus ledning. Abboten av Fulda var från 900-talet primas bland Tysklands och Frankrikes benediktinabbotar. År 1752 blev Fulda furstbiskopssäte men sekulariserades 1803, 1806 erövrades det av Napoleon I och införlivades 1810 med storhertigdömet Frankfurt. Efter dess undergång uppdelades Fulda på olika tyska stater. Den största delen införlivades jämte Hessen-Nassau 1866 med Preussen.
Av den äldsta domen, som tillkom redan på 700- och 800-talen, finns en krypta bevarad. Den nuvarande domkyrkan uppfördes i början av 1700-talet av Johann Dientzenhofer med två torn på västra fasaden samt en mäktig kupol över mittskeppet.[4]
Från 800-talet stammar Mikaelskyrkan, en rundbyggnad med krypta, uppförd under italienskt inflytande. Mittskeppet i kyrkan omges av en omgång med ett på 1000-talet tillkommet galleri. I Fulda florerade under medeltiden en illuminationsskola. Från nyare tid stammar, utöver domen, flera byggnader, bland annat slottet, i vars park finns ett mäktigt orangerihus i nyklassicistisk stil som Johann Maximilian von Welsch lät uppföra i mitten av 1700-talet.[4]
År 1734 grundades Universität Fulda, men den stängdes redan 1805. Idag finns det däremot en högskola (Hochschule) i Fulda.
Under andra världskriget bombades staden ett flertal gånger av de allierade varvid totalt en tredjedel av staden blev förstörd. De historiska byggnaderna i Gamla staden, särskilt kring grönsaksmarknaden och i barockkvarteret skadades svårt.
Majoriteten av Fuldas befolkning är katoliker.
PolitikRedigera
Kristdemokraterna har en överväldigande majoritet i parlamentet (drygt 61 procent).
Strategiskt lägeRedigera
Fulda har också givit namn till the Fulda Gap ("Fuldagapet"/"Fuldabäckenet"), en traditionell öst-västlig invasionsrutt använd av bland andra Napoleon I. Den tidigare inomtyska gränsen gick just öst om Fulda, och stora sovjetiska och östtyska pansarstyrkor var stationerade i området under det kalla kriget. Av den anledningen hade USA:s armé stationerat ett regemente i staden och dess närområde. Här ansågs det tredje världskriget ha kunnat börja.
NäringslivRedigera
- Däcktillverkaren Fulda
Kända personer från FuldaRedigera
- Karl Storch, friidrottare
- Marilena Kirchner, sångerska
- Tobias Sammet, sångare
KällorRedigera
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 3 mars 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932