Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828. Detta var det första organiska ämne som syntetiserades från helt icke-organiska utgångsämnen. Detta ledde till att man övergav teorin om att en särskild "livskraft" ("vitalitetsprincipen") behövdes för att skapa kolföreningar. Wöhler var även först med att isolera många av grundämnena.

Friedrich Wöhler
Friedrich Wöhler, 1856.
Född31 juli 1800[1][2][3]
Frankfurt-Eschersheim[4]
Död23 september 1882[5][6][2] (82 år)
Göttingen[7][8][9]
BegravdStadtfriedhof Göttingen[10]
Medborgare iKonungariket Preussen, Kurfurstendömet Hessen, Hessen-Kassel och Kejsardömet Tyskland
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
SysselsättningKemist, universitetslärare, biokemist
ArbetsgivareGöttingens universitet
Berliner Gewerbeschule (1825–1831)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[11]
Copleymedaljen (1872)[12]
Cothenius-medaljen (1880)
Riddare av Hederslegionen
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

År 1823 avslutade Wöhler sina medicinstudier i Heidelberg vid Leopold Gmelins laboratorium, som arrangerade en möjlighet för Wöhler att arbeta hos Jöns Jacob Berzelius i Stockholm. Från 1825 till 1831 var Wöhler lärare vid yrkesskolan i Berlin, från 1828 med titeln professor. Från 1831 till 1836 var han professor vid högre yrkesskolan (Polytechnikum) i Kassel. Efter Friedrich Stromeyers död 1835 blev Wöhler 1836 hans efterföljare på professuren i medicin, kemi och farmaci vid universitetet i Göttingen och verkade där till sin död 1882. Wöhler blev känd för det han råkade framställa. Wöhler var ledamot av Vetenskapsakademien i Göttingen och invaldes 1834 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Copleymedaljen 1872.

  1. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Friedrich Wöhler, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, F. Wöhler, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mikhail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  6. ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717, ”Im Anfang August des Jahres 1882 begann W., der keine Schwäche des Alters kannte, zu kränkeln und im September stellten sich die Krankheitserscheinungen in erhöhtem Maße ein. Ein Ruhranfall verzehrte schnell seine Kräfte und am 23. September hatte „dieses schöne Leben in einem schnellen und sanften Tod einen schönen Abschluß gefunden“”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mikhail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вёлер Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar

redigera