Friedrich Hebbel

tysk författare och poet

Christian Friedrich Hebbel, född 18 mars 1813 i Wesselburen, Dithmarschen, död 13 december 1863 i Wien, var en österrikisk författare och dramatiker.

Friedrich Hebbel
FöddChristian Friedrich Hebbel
18 mars 1813 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Wesselburen[1][4], Tyskland
Död13 december 1863 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] (50 år)
Wien[2][4]
BegravdEvangelischer Friedhof Matzleinsdorf
Andra namnDr. J. F. Franz och J. F. Franz[5]
Medborgare iHertigdömet Holstein
Utbildad vidHamburgs universitet
Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
Münchens universitet
Gelehrtenschule des Johanneums
SysselsättningPoet[6], dramatiker[6], författare[7], diktarjurist
MakaChristine Enghaus
(g. 1846–)[8][9][10]
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1860)
Schillerpriset (1863)[11]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Hebbels far var murare och familjen fattig. Redan som fjortonårig måste han försörja sig själv genom en anställning hos byfogden i Wesselburen som skrivarebiträde. 1835 fick han av några personer en mindre summa pengar för att kunna studera i Hamburg. Under ekonomiska svårigheter slutförde han sedan studierna i Heidelberg och München, i förhoppning om en akademisk lärarplats. Hebbels utveckling under dessa år visar ett trevande i olika riktningar, förebildligt för hela hans följande liv av allvarligaste idébrottning.

Hans första tragedi, Judith (1840, spelad i Stockholm 1916) inleder en rad historiskt-romantiska dramer med huvudvikten lagd vid den psykologiska analysen. Snart därefter publicerade Hebbel en samling lyrik, Gedichte (1842), samtidigt som han sökte sin lycka i Köpenhamn. Av Kristian VIII fick han ett tvåårigt resestipendium. Sitt dramatiska författarskap fortsatte han med Genoveva (1843) och Maria Magdalena (1844, svensk översättning 1928), det senare ett borgerligt sorgespel, fullbordat i Paris, där han knöt bekantskap med Heinrich Heine. För det rabulistiska "unga Tyskland" hyste Hebbel för övrigt ingen sympati.[12]

Hans åsikter om litteraturens, särskilt dramat fixerades i Mein Wort über das Drama (1843). På återfärden från en resa till Italien övertalades han att stanna i Wien, där hans starka teaterintresse tog i anspråk vid Hofburgteatern. Här förblev han sedan resten av sitt liv och gifte sig 1846 med skådespelerskan Christine Enghaus. Revolutionsåret 1848 betecknar en ny epok i Hebbels alster. Detta år framträdde han dels med Neue Gedichte, huvudsakligen tankelyrik, dels med tragedin Herodes och Mariamne (svensk översättning 1909). Bland hans följande dramatiska verk märks Michel Angelo (1855), Agnes Bernauer (1851, tryckt 1855), Gyges und sein ring (tryckt 1856) samt den mäktiga trilogin Die Nibelungen (1856-62).[12]

Hebbel skrev även ett epos, hexameteridyllen Mutter und Kind (1859), och noveller. Sysselsatt med ett drama, Demetrius (utgiven 1864), avled han 1863. Av samtiden rönte han i likhet med Franz Grillparzer - tillsammans med Hebbel den efterklassiska tidens stora dramatiker inte det väntade erkännadet. Efter hans död har han däremot fått en så mycket större uppskattning, och betraktats som en av 1800-talsdramats stora förnyare. I viss mån var han en föregångare till Henrik Ibsen som intellektualist och antalytiker.[12]

Hebbels Sämmtliche Werke utkom första gången 1865–1867, i en kritisk utgåva även innehållande Hebbels Briefe utgivna av Richard Maria Werner 1904–1907. Hans Tagebücher utgavs i 3 band (3:e upplagan 1904).[12]

Bibliografi i urval redigera

  • Judith (tryckt 1840)
  • Mein Wort über das Drama (1843)
  • Maria Magdalene (1844)
    • Maria Magdalena (okänd översättare, Bonnier, 1928)
    • Maria Magdalena (övers. för radio av Sigvard Mårtensson, Radiotjänst, 1956)
  • Herodes und Mariamne (1850)
    • Herodes och Mariamne: sorgespel i fem akter (översättning Ruben G:son Berg, Ljus, 1909)
  • En natt i jägarstugan (översättning Torsten Larsson, Fackskolan för bokindustri i Göteborg, 1923) [berättelse ur Novellen und Erzählungen]
  • Barberar Zitterlein och andra berättelser (översättning Eddy Gjötterberg, Tiden, 1951) [Innehåller översättningar av "Barbier Zitterlein", "Schnock" och "Matteo"]

Operor redigera

Natanael Berg: Genoveva : Opera i fyra akter efter Friedrich Hebbels Genoveva och Judith : opera i 5 akter efter tragedien av Friedrich Hebbel

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Felix Bamberg, Hebbel, Friedrich, vol. 11, Allgemeine Deutsche Biographie band 11, 1880, s. 169–188.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хеббель Кристиан Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ 118547445.[källa från Wikidata]
  9. ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  10. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.zeno.org , läst: 19 april 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 839-40.