Fred Bo Gunnar Åkerström, ursprungligen Bo Gunnar Åkerström, född 27 januari 1937 i Högalids församling i Stockholm,[1] död 9 augusti 1985 i Karlskrona,[2] var en svensk trubadur och textförfattare.

Fred Åkerström
Fred Åkerström 11 mars 1968 (cropped).jpg
FödelsenamnBo Gunnar Åkerström
Född27 januari 1937
Högalids församling, Stockholm
Död9 augusti 1985 (48 år)
Karlskrona, Blekinge
BakgrundSverige Stockholm, Sverige
MakaIngrid Swärdshammar
(gift 1966–1974; skild)
Margareta Rost
(gift 1980–1983: skild)
BarnCajsastina Åkerström
GenreVissångare
RollTrubadur, textförfattare
InstrumentGitarr
År som aktiv1963-1985
ArtistsamarbetenAnn-Louise Hanson
Cornelis Vreeswijk
Gösta Linderholm
Relaterade artisterCajsa Stina Åkerström
Fred Åkerström, gravvård på Norra Begravningsplatsen, Solna.
Fred Åkerström uppträder på Haparanda stadsbibliotek 1970.

Biografi

redigera

Uppväxt

redigera

Fred Åkerström var son till tapetseraren Gunnar Åkerström (1911–1995) och Inez Holmberg (1915–1977).[3]

Han växte upp på Norrtullsgatan i Stockholm under enkla förhållanden och gick i skolan på Matteusskolan[4]. Hans föräldrar skilde sig och modern Inez startade en syateljé som förbättrade familjens ekonomiska situation avsevärt. Åkerströms första år i vuxenlivet var en tid där han hankade sig fram genom en rad olika ströarbeten. Intresset för visor hade funnits länge då han som barn hört Ruben Nilson.

Tidig karriär

redigera

I början av 1960-talet gjorde Åkerström succé på Vispråmen Storken med sina Ruben Nilson-tolkningar. Skivbolaget Metronomes Anders Burman fick upp ögonen för den kraftfulle unge mannen och 1963 kom debutplattan Fred Åkerström sjunger Ruben Nilson.

Fred Åkerström blev en av de ledande vissångarna och trubadurerna i Sverige under 1960-talet med innerlig och lätt skrovlig basröst. Han spelade också en roll i samband med att Cornelis Vreeswijk slog igenom. Från början var det tänkt att Åkerström skulle tolka Vreeswijks visor på skiva, men producenten Anders Burman insåg Vreeswijks egen stora begåvning som sångare och artist och lät honom därför sjunga in dem själv. Relationen mellan Åkerström och Vreeswijk var stundtals varm och intensiv, stundtals kall och distanserad. Många har vittnat om den rivalitet som rådde mellan dem, men de hyste alltid en ömsesidig stor respekt för varandra. Vreeswijk tillägnade senare Åkerström en visa efter dennes bortgång.

År 1964 genomförde Åkerström en uppmärksammad visturné tillsammans med Ann-Louise Hanson och Cornelis Vreeswijk. Samarbetet resulterade senare i en LP (Visor och oförskämdheter).

Samhällskritikern

redigera

Under andra halvan av 1960-talet politiserades Åkerström och han spelade in många politiska visor, som till exempel "Kapitalismen". Han gick senare med i KPML(r) och bildade Yrkestrubadurernas förening – YTF tillsammans med bland andra Vreeswijk, Bengt Sändh och Finn Zetterholm.

Bellmantolkaren

redigera

Dottern CajsaStina – namngiven efter Fredmans epistel nummer 1 – föddes 1967. Därefter började Åkerströms ekonomi bli allt sämre liksom hans leverne. Han fann räddningen i sina tolkningar av Carl Michael Bellman. Tolkningarna blev en succé, då många ansåg att Åkerströms röst var som klippt och skuren för dessa visor. År 1978 gjorde han rollen som Fredman i Lars Forssells pjäs Haren och vråkenStockholms stadsteater. Speciellt hans tolkning av Bellmans Glimmande nymf är mycket känd.

Övriga tolkningar

redigera

År 1972 släppte Åkerström albumet Två tungor med balladen "Jag ger dig min morgon", där han skrev en text på svenska till Tom Paxtons "I Give You the Morning". "Jag ger dig min morgon" har blivit Åkerströms mest kända sång.

Åkerström har släppt skivor med Ruben Nilsons visor (första LP:n 1963), Birger Sjöbergs Frida-visor, Stig Dagermans Dagsedlar och Fritz Sjöströms visor på olika skivor.

De sista åren

redigera

I slutet av 1970-talet hade Åkerström skilt sig från sin hustru Ingrid som flyttade med dottern till Småland. Efter ett liv i ensamhet och depression hade Åkerström dock fått upprättelse genom sina Bellmantolkningar. Samtidigt träffade han även Expressen-journalisten Margareta Rost som han 1980 gifte sig med. Fyra år senare var dock äktenskapet slut och Åkerström fick då allvarliga alkoholproblem. Han avled i sviterna av dessa i sitt hem i Karlskrona i augusti 1985. Hans bortgång innebar en "rungande tystnad" enligt kulturjournalisten Oscar Hedlund. Fred Åkerström har ansetts som en av de främsta vissångarna i Sverige. Hans intensiva inlevelse och kraftfulla men också känsliga röst lämnade få oberörda som såg honom framträda. Enligt Hedlund kunde Åkerströms röst karakteriseras som ”en naturbaryton belagd med cuprinol”.

Första gången var Åkerström gift 1966 till 1974 med konsthantverkaren Ingrid Swärdshammar (född 1940), dotter till målarmästaren Johannes Carlsson och Elsa, ogift Ågren.[3] I detta äktenskap fick han en dotter: artisten Cajsa Stina Åkerström (född 1967).

Andra gången var han gift 1980[3] till 1983[5] med journalisten Margareta Rost (1948–2013),[5] dotter till ingenjören Anders Rost och Christina, ogift Björnson.[3]

Åkerström ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.[6]

Diskografi

redigera

Filmografi

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1978 Fredman Wärdshuset Haren och Vråken
Lars Forssell
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1979 Bispen, legoknekt Två på häst och en på åsna
Oldrich Danek
Thomas Ryberger Stockholms stadsteater

I populärkultur

redigera

I filmen Cornelis spelas Fred Åkerström av skådespelaren David Dencik. Vid scenen då Cornelis är hemma hos Ingalill Rehnberg hör man hur den verklige Åkerström sjunger Ruben Nilsons visa ”Åkare Lundgrens begravning” (dock med felet att scenen utspelas år 1962, och Fred spelade in sången år 1963). Dencik blev Guldbaggenominerad 2011 för rollen.

I filmen Torsk på Tallinn spelas ”Jag ger dig min morgon” ett flertal gånger, och Robert Gustafsson själv har sjungit en bit av sången under ett inspelat framträdande.

År 2011 kom boken Du och jag, farsan ut på marknaden. Boken är skriven av Fred Åkerströms dotter Cajsa Stina Åkerström, där hon berättar om tiden med sin far.

År 2014 kom boken Ingenstans är man fri som en fågel, en biografi av Peter Mosskin.

Fred Åkerström-stipendiet

redigera

Två år efter Fred Åkerströms död instiftades av Visfestivalen i Västervik i samarbete med Länsförsäkringar ett stipendium till Fred Åkerströms ära. Stipendiet delas ut på festivalen varje år och 2005 tilldelades det Fred Åkerströms dotter.

Referenser

redigera
  1. ^ Åkerström, Fred B G i Vem är det, sid 1233, 1985
  2. ^ Martin Stugart (29 november 2004). ”Kan du berätta lite om Fred Åkerström?”. Dagens nyheter. Arkiverad från originalet den 22 december 2004. https://web.archive.org/web/20041222205630/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1467&a=347469&viewAll=true. Läst 15 augusti 2011. 
  3. ^ [a b c d] Åkerström, Fred B G, tiljeman, Karlskrona i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1985 /s 1233.
  4. ^ Åkerström, Cajsa Stina (7 september 2010). Du och jag, farsan. sid. 101. ISBN 9789113027739. ”Ett stenkast norrut låg Matteus skola, dar du gick dina första år i folkskolan. Det var där du blev så mobbad för att du stack ut, var annorlunda. Det var också där du tvingades visa upp din sönderslagna rygg i duschen efter varje gymnastiklektion. En gång kom gymnastikläraren in och såg din rygg. Misshandeln rapporterades.” 
  5. ^ [a b] Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 
  6. ^ Fred Åkerströms gravplats från hittagraven.stockholm.se
  7. ^ [a b] Fred ÅkerströmSvensk Filmdatabas

Externa länkar

redigera