František Janouch
František Janouch, född 22 september 1931 i Lysá nad Labem i Tjeckien (i dåvarande Tjeckoslovakien), död 12 januari 2024 i Stockholm,[13] var en tjeckisk-svensk kärnfysiker, politisk dissident (medgrundare av Charta 77) och författare.
| František Janouch | |
 | |
| Född | 22 september 1931[1][2][3] Lysá nad Labem[1][4][5], Tjeckien |
|---|---|
| Död | 12 januari 2024[6][7] (92 år) Stockholm[8] |
| Medborgare i | Tjeckien[9] |
| Utbildad vid | Sankt Petersburgs Statsuniversitets fysikfakultet  |
| Sysselsättning | Författare[4], publicist[10], översättare[10], kärnfysiker[10], fysiker, universitetslärare[10] |
| Arbetsgivare | Karlsuniversitetet Niels Bohr-institutet |
| Maka | Ada Kolman (g. 1963–2024)[11] |
| Barn | Erik Kolman Janouch Katerina Janouch |
| Utmärkelser | |
| Tjeckiska senatens minnesmedalj (2012)[12] Tjeckiens förtjänstmedalj | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Janouch var medlem i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet från 1948. Han studerade kärnfysik i Leningrad och Moskva. Främsta meriterna före 1968: docent i teoretisk fysik vid Karlsuniversitetet i Prag, chef för avdelningen för teoretisk kärnfysik och ordförande i kommunistpartiets avdelning i Kärnforskningsinstitutet. Han lämnade landet 1974, eftersom han stödde Alexander Dubčeks liberalisering. Han var ordförande i stiftelsen för Charta 77. Han gav ut Röster från Tjeckoslovakien (senare Tjeckiska och slovakiska röster). Han arbetade som kärnfysiker på Manne Siegbahninstitutet för fysik och var (1996-2000) EU-direktör för Ukrainas vetenskapliga teknologiska center i Kiev.
Han är far till Katerina Janouch.[14]
Utmärkelser redigera
_BAR.svg){kind=small}
Bibliografi redigera
- 1981: Nej, jag klagar inte: dagbok från "normaliseringen" i Tjeckoslovakien 1968-75
- 1982: En osminkad bild av Kina
- 1982: Den siste mohikanen
- 1984: Sacharov, red., tillsammans med Alexander Babjonisjev och Monika Hassler
- 1985: A besieged culture (Czechoslovakia Ten Years after Helsinki), red., tillsammans med A.Heneka, Vilém Prečan och Jan Vladislav)
- 1986: Att vara poet: Jaroslav Seifert mellan poesi och politik, i urval av Frantisek Janouch och Miloslava Slavícková
- 1994: Alla dessa stiftelser, i urval av Frantisek Janouch och Miloslava Slavícková
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, František Janouch.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 118815628, läst: 29 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ SVKKL:s regionala databas, läs online, läst: 20 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ 12 januari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ 12 januari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.idnes.cz.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 26 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Vilém Prečan (red.), Bez Františka Janoucha ani moře nešplouchá : Františku Janouchovi k narozeninám, 2016, ISBN 978-80-906181-1-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.senat.cz.[källa från Wikidata]
- ^ Charter 77 founder František Janouch dies at 92 (engelska)
- ^ ”Låt mig säga det direkt, jag älskar min pappa så mycket att jag kan bli förbannad”. expressen.se. http://www.expressen.se/kronikorer/katerina-janouch-lat-mig-saga-det-direkt-jag-alskar-min-pappa-sa-mycket-att-ja/. Läst 9 maj 2015.
Källor redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör František Janouch.
Wikiquote har citat av eller om František Janouch.
