Öppna huvudmenyn

Frösö trivialskola var Jämtlands första egentliga skola vid Stocke på västra Frösön, instiftad 1674 men i verksamhet först från 1679, som ett led i att försvenska de norsksinnade jämtarna.[1] Biblioteket, två av lärarbostäderna och skolans husgrund finns bevarade, jämte en minnessten.

Texten på minnesstenen lyder: "Hinc lumen ortum Jemtlandiam illustravit" (Härifrån strålade ljuset ut över Jämtland).[2]

HistoriaRedigera

Jämtlands första skola grundades på danske kungens befallning år 1578 vid Västerhus kapell några hundra meter från Stocke, men den skolverksamheten blev kortvarig, endast omkring 20 år.

Prosten i Offerdals socken, Zacharias Olai Plantin, deltog i grundandet av Frösö trivialskola och var skolans förste inspektor.

Eleverna var till en början inackorderade i traktens stugor, men 1812 inrättades en internatsbyggnad.[1] Eleverna fick föra mat med sig för hela terminen, undervisningstider, matvillkoren, mm beslutades i förväg och kungjordes i kyrkorna i hela landskapet.

Frösö trivialskola flyttades in till Östersund år 1847 då den också blev läroverk. Det nya skolhuset, "Gamla läroverket", invigdes 1849 och där finns numera Östersunds turistbyrå. Frösö trivialskola lever vidare i dag som Jämtlands Gymnasium Wargentin. Internatsbyggnaden var i bruk ända fram till 1857.[1]

BiblioteketRedigera

Biblioteket är den mest iögonfallande byggnaden som finns kvar från trivialskolans tid. Den kallas för det "Zetterströmska biblioteket", då det tillkom genom att professor Carl Zetterström testamenterade en stor boksamling till länet, som fördes dit från Uppsala år 1833. Byggnaden används idag som museum av Frösö hembygdsförening.

Kända eleverRedigera

Flera historiskt kända personer har gått på denna skola, bland annat medicinprofessorn Carl Zetterström, Erik af Edholm, livmedikus hos Karl XIV Johan, Johan Bredman, astronomiprofessor, den samiske poeten Anders Fjellner ("samernas Homeros"), astronomen Olof Hjorter, Nils Larson i Tullus, bondeståndets siste talman samt Per Wargentin, astronom och statistiker, upphovsman till det som så småningom skulle bli Statistiska Centralbyrån.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Jacobsson, Hans (1974). Frösö trivialskola 300 år: en kort historik samt en skildring av undervisning och skolpojksliv speciellt i början på 1800-talet. [Östersund]: [kommunen]. Libris 891056 
  • Hasselberg, Gudmar (1929). Några blad ur Frösö skolas historia. Frösö hembygdsförenings skrifter 3. Östersund: Jämtlands-Posten. Libris 1331369 
  • Frösön i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  2. ^ ”90 (Svenska Turistföreningens årsskrift / 1903)”. runeberg.org. http://runeberg.org/stf/1903/0131.html. Läst 18 juni 2015. 

Externa länkarRedigera