F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 1977 hade 17 deltävlingar som kördes under perioden 9 januari-23 oktober. Förarmästerskapet vanns av österrikaren Niki Lauda och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.


F1-regler i korthet 1977
MotorÖver-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc
Max cylindrar12
Bilens minimivikt575 kg
Poängberäkning9, 6, 4, 3, 2, 1
• Endast de sju bästa poängen från de åtta första loppen och de sju bästa poängen från de resterande åtta loppen räknades in i mästerskapet.
• Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil.

VinnareRedigera

Grand Prix 1977Redigera

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare  
  Argentinas Grand Prix 9 januari Buenos Aires   Jody Scheckter Wolf-Ford *
  Brasiliens Grand Prix 23 januari Interlagos   Carlos Reutemann Ferrari *
  Sydafrikas Grand Prix 5 mars Kyalami   Niki Lauda Ferrari *
  USA:s Grand Prix West 3 april Long Beach   Mario Andretti Lotus-Ford *
  Spaniens Grand Prix 8 maj Jarama   Mario Andretti Lotus-Ford *
  Monacos Grand Prix 22 maj Monte Carlo   Jody Scheckter Wolf-Ford *
  Belgiens Grand Prix 5 juni Zolder   Gunnar Nilsson Lotus-Ford *
  Sveriges Grand Prix 19 juni Anderstorp   Jacques Laffite Ligier-Matra *
  Frankrikes Grand Prix 3 juli Dijon-Prenois   Mario Andretti Lotus-Ford *
  Storbritanniens Grand Prix 16 juli Silverstone   James Hunt McLaren-Ford *
  Tysklands Grand Prix 31 juli Hockenheimring   Niki Lauda Ferrari *
  Österrikes Grand Prix 14 augusti Österreichring   Alan Jones Shadow-Ford *
  Nederländernas Grand Prix 28 augusti Zandvoort   Niki Lauda Ferrari *
  Italiens Grand Prix 11 september Monza   Mario Andretti Lotus-Ford *
  USA:s Grand Prix East 2 oktober Watkins Glen   James Hunt McLaren-Ford *
  Kanadas Grand Prix 9 oktober Mosport Park   Jody Scheckter Wolf-Ford *
  Japans Grand Prix 23 oktober Fuji   James Hunt McLaren-Ford *

Grand Prix utanför VM 1977Redigera

Grand Prix /Race Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare
  Race of Champions 20 mars Brands Hatch   James Hunt McLaren-Ford

Stall, nummer och förare 1977Redigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
Apollon-Ford 41   Loris Kessel, Schweiz
ATS (Penske-Ford) 33   Hans Binder, Österrike
34   Jean-Pierre Jarier, Frankrike
35   Hans Heyer, Tyskland
  Hans Binder, Österrike
Boro-Ford 38   Brian Henton, Storbritannien
Brabham-Alfa Romeo 7   John Watson, Storbritannien
8   Carlos Pace, Brasilien
  Hans-Joachim Stuck, Tyskland
21   Giorgio Francia, Italien
British Formula One Racing Team
(March-Ford)
38   Brian Henton, Storbritannien
  Bernard de Dryver, Belgien
BRM 14   Larry Perkins, Australien
29, 40   Teddy Pilette, Belgien
35   Conny Andersson, Sverige
  Guy Edwards, Storbritannien
BS Fabrications
(March-Ford & McLaren-Ford)
30   Brett Lunger, USA
Emilio de Villota (McLaren-Ford) 36   Emilio de Villota, Spanien
Ensign-Ford 22   Clay Regazzoni, Schweiz
  Jacky Ickx, Belgien
Ferrari 11   Niki Lauda, Österrike
11, 21   Gilles Villeneuve, Kanada
12   Carlos Reutemann, Argentina
Fittipaldi-Ford 28   Emerson Fittipaldi, Brasilien
29   Ingo Hoffman, Brasilien
Heroes Racing Corporation
(Kojima-Ford)
52   Kazuyoshi Hoshino, Japan
Hesketh-Ford 24   Rupert Keegan, Storbritannien
25   Harald Ertl, Österrike
25, 39   Hector Rebaque, Mexiko
  Ian Ashley, Storbritannien
Interscope Racing (Penske-Ford) 14   Danny Ongais, USA
Kojima-Ford 51   Noritake Takahara, Japan
LEC-Ford 31   David Purley, Storbritannien
Ligier-Matra 26   Jacques Laffite, Frankrike
27   Jean-Pierre Jarier, Frankrike
Lotus-Ford 5   Mario Andretti, USA
6   Gunnar Nilsson, Sverige
March-Ford 9   Alex Ribeiro, Brasilien
10   Ian Scheckter, Sydafrika
  Hans-Joachim Stuck, Tyskland
  Brian Henton, Storbritannien
McGuire-Ford 45   Brian McGuire, Australien
McLaren-Ford 1   James Hunt, Storbritannien
2   Jochen Mass, Tyskland
14   Bruno Giacomelli, Italien
40   Gilles Villeneuve, Kanada
Meiritsu Racing Team (Tyrrell-Ford) 50   Kunimitsu Takahashi, Japan
Melchester Racing (Surtees-Ford) 44   Tony Trimmer, Storbritannien
Merzario (March-Ford) 37   Arturo Merzario, Italien
RAM (March-Ford) 32   Mikko Kozarowitzky, Finland
  Michael Bleekemolen, Nederländerna
33   Boy Hayje, Nederländerna
  Andy Sutcliffe, Storbritannien
Renault 15   Jean-Pierre Jabouille, Frankrike
Shadow-Ford 16   Tom Pryce, Storbritannien[1]
  Riccardo Patrese, Italien
  Jackie Oliver, Storbritannien
  Arturo Merzario, Italien
  Jean-Pierre Jarier, Frankrike
16, 17   Renzo Zorzi, Italien
17   Alan Jones, Australien
Surtees-Ford 18   Hans Binder, Österrike
  Larry Perkins, Australien
  Patrick Tambay, Frankrike
  Vern Schuppan, Australien
  Lamberto Leoni, Italien
19   Vittorio Brambilla, Italien
Theodore (Ensign-Ford) 23   Patrick Tambay, Frankrike
Tyrrell-Ford 3   Ronnie Peterson, Sverige
4   Patrick Depailler, Frankrike
Williams (March-Ford) 27   Patrick Nève, Belgien
Wolf-Ford 20   Jody Scheckter, Sydafrika

Slutställning förare 1977Redigera

Placering Förare Konstruktör Poäng Poäng
1   Niki Lauda Ferrari 72
2   Jody Scheckter Wolf-Ford 55
3   Mario Andretti Lotus-Ford 47
4   Carlos Reutemann Ferrari 42
5   James Hunt McLaren-Ford 40
6   Jochen Mass McLaren-Ford 25
7   Alan Jones Shadow-Ford 22
8   Gunnar Nilsson Lotus-Ford 20
9   Patrick Depailler Tyrrell-Ford 20
10   Jacques Laffite Ligier-Matra 18
11   Hans-Joachim Stuck Brabham-Alfa Romeo 12
12   Emerson Fittipaldi Fittipaldi-Ford 11
13   John Watson Brabham-Alfa Romeo 9
14   Ronnie Peterson Tyrrell-Ford 7
15   Vittorio Brambilla Surtees-Ford 6
16   Carlos Pace Brabham-Alfa Romeo 6
17   Clay Regazzoni Ensign-Ford 5
18   Patrick Tambay Ensign-Ford 5
19   Jean-Pierre Jarier Penske-Ford[2] 1
20   Riccardo Patrese Shadow-Ford 1
21   Renzo Zorzi Shadow-Ford 1

Slutställning konstruktörer 1977Redigera

Placering Konstruktör Poäng
1   Ferrari 95
2   Lotus-Ford 62
3   McLaren-Ford 60
4   Wolf-Ford 55
5   Brabham-Alfa Romeo 27
=   Tyrrell-Ford 27
7   Shadow-Ford 23
8   Ligier-Matra 18
9   Fittipaldi-Ford 11
10   Ensign-Ford 10
11   Surtees-Ford 6
12   Penske-Ford 1
13   March-Ford 0
=   Hesketh-Ford 0
=   Kojima-Ford 0
=   LEC-Ford 0
=   Boro-Ford 0
=   Renault 0
=   BRM 0
=   McGuire-Ford 0

NoterRedigera

  1. ^ Tom Pryce omkom under Sydafrikas Grand Prix.
  2. ^ Jean-Pierre Jarier tävlade för ATS.

Externa länkarRedigera

SäsongerRedigera