Fordonia leucobalia[3] är en ormart som beskrevs av den tyske ornilologen och herpetologen Hermann Schlegel 1837. Fordonia leucobalia är ensam i släktet Fordonia som ingår i familjen Homalopsidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[4]

Fordonia leucobalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljHomalopsidae
SläkteFordonia
Gray, 1842
ArtFordonia leucobalia
Vetenskapligt namn
§ Fordonia leucobalia
Auktor(Schlegel, 1837)
Synonymer
Fordonia varabilis MACLEAY 1878
Fordonia papuensis MACLEAY 1877
Fordonia bicolor THEOBALD 1868
Hemiodontus chalybaeus JAN 1863
Hemiodontus leucobalia DUMÉRIL 1854[2]
Fordonia unicolor GRAY 1849
Homalopsis leucobalia SCHLEGEL 1837[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Utbredning redigera

Fordonia leucobalia trivs i mangroveträsk och tropiska våtmarker med tidvattenpåverkan. Den finns i sådana miljöer från Sydostasien till Australiens norra kust. Det innebär att man kan hitta arten i Bangladesh, Indien, Indonesien, Malaysia, Myanmar, Papua Nya Guinea och Filippinerna. Arten har också rapporterats vid Nikobarerna. [5]

Arten anses som vanlig i en stor del av sitt utbredningsområde och förekommer ofta i stort antal där den trivs. [1]

Habitat och föda redigera

Denna art av snok är marin och kan bli upp till en meter lång. Anatomin avspeglar ormens marina miljö: Ögonen är placerade högst upp på huvudet och näsborrarna går att sluta när ormen dyker. Fordonia leucobalia lever i vatten på 0 – 10 meters djup. Den lever framför allt på krabbor, grodor och småfisk.

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2010 Fordonia leucobalia Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Duméril, A. M. C., BIBRON, G. & DUMÉRIL, A. H. A., (1854) Erpétologie générale ou histoire naturelle complète des reptiles. Tome septième. Deuxième partie, comprenant l'histoire des serpents venimeux., Paris, Librairie Encyclopédique de Roret: i-xii + 781-1536
  3. ^ [a b] Schlegel, H. (1837) Essai sur la physionomie des serpens. Partie Générale: xxviii +251 S. + Partie Descriptive: 606 S. + xvi., La Haye (J. Kips, J. HZ. et W. P. van Stockum)
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/fordonia+leucobalia/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ [a b] TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2007-10-02 [1]