Folketingsvalet i Danmark 2022

parlamentsval i Danmark 31 oktober–1 november 2022

Folketingsvalet i Danmark 2022 hölls den 31 oktober och 1 november 2022 och avsåg val av Folketingets samtliga 179 ledamöter. 175 ledamöter valdes på fastlandet i Danmark, medan två ledamöter valdes i riksdelen Grönland och två i riksdelen Färöarna. Valet hölls efter att den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen utlyst nyval den 5 oktober 2022.

Folketingsvalet i Danmark 2022
Konungariket Danmark
← 2019 31 oktober–1 november 2022 senast 2026 →

Samtliga 179 platser i Folketinget
Valdeltagande84,16 %

Folketingsvalget 2022 - Afstemningsområder.svg
Kartan visar vilket parti som fått flest röster i respektive valkrets, samt andelen röster partiet erhållit.

Statsminister före valet

Mette Frederiksen
Socialdemokratiet

statsminister
efter valet

Mette Frederiksen
Socialdemokratiet

Valresultatet ledde fram till att den socialdemokratiska minoritetsregeringen Frederiksen I, som stötts av Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten, avgick. I enlighet med sitt vallöfte bildade sedan Mette Frederiksen en ny, blocköverskridande koalitionsregering, Frederiksen II, bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne. Den nya regeringen är formellt en minoritetsregering, men når majoritet med stöd av partier från Färöarna och Grönland.

BakgrundRedigera

 
Valggardin för riksdagsvalet 2022 inifrån Köpenhamns Storkrets med valsedeln liggande på bordet.

Folketingsval i Danmark ska hållas senast fyra år efter föregående folketingsval, vilket skulle varit 4 juni 2023. Enligt fjärde kapitlet i den danska grundlagen väljer statschefen formellt när valet ska hållas; i realiteten är det dock den sittande statsminister som beslutar när valet ska hållas. Den 5 oktober meddelade Frederiksen att nyval skulle hållas den 1 november 2022.[1] Den 8 oktober beslutade Folketinget, på begäran av Färöarnas lagman Bárður á Steig Nielsen, att riksdelen Färöarna skulle hålla val redan den 31 oktober, med anledning av att den 1 november alltid är en nationell sorgedag till minne av dem som omkommer till sjöss.[2]

Beskedet om nyval kom efter att Frederiksen under en längre tid hotats med en misstroendeförklaring av regeringens stödparti Radikale Venstre. Bakgrunden till det bristande förtroendet kopplas framför allt samman med den så kallade minkaffären (danska: minksagen), där regeringen Frederiksen i november 2020 beslutade att avliva samtliga Danmarks minkar för att minska risken för spridning av coronaviruset.[1] Det visade sig dock redan samma vecka att regeringen saknade lagstöd för åtgärden. Efter en omfattande politisk diskussion tillsattes en särskild granskningskommission. Efter att granskningen avslutats i juni 2022 kritiserade kommissionen och Folketinget regeringen som helhet, statsministern, livsmedelsministern, rikspolischefen samt tre chefstjänstemän i regeringskansliet. Kritiken avsåg bland annat grovt vilseledande av allmänheten, tjänstefel som bör leda till ansvarsutkrävande, lämnande av felaktiga uppgifter till Folketinget och brott mot legalitetsprincipen.[3][1] I juli 2022 lät Radikale Venstres partiledare Sofie Carsten Nielsen att partiets förtroende var förbrukat, och att om statsministern inte själv utlyste nyval skulle Radikale ta upp frågan om misstroende i Folketinget.[1]

Mandatfördelning före valetRedigera

I folketingsvalet 2019 fick det "röda blocket" majoritet. Efter ett par veckors regeringsförhandlingar bildades en enpartiregering bestående av Socialdemokratiet som hade ett avtalsmässigt samarbete med Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti. Inför Folketingets öppnande 4 oktober, hade Radikale Venstre ställt ultimatum att statsministern skulle utlysa nytt val eller så skulle partiet starta en process mot misstroendeomröstning. Detta skedde mot bakgrund av den så kallade "Minkskandalen", där regeringen hade gett tillstånd att avliva miljontals danska minkar för att stoppa spridning av COVID-19 under 2020. Beslutet visade sig dock sakna lagstöd, och ledde till att regeringen Frederiksen fick mycket kritik.

Politiska partier i Folketinget inför valetRedigera

Två mandat från Färöarna respektive Grönland tillkommer.

Politiskt parti Politik Mandat
Namn Förkortning Partiordförande Position Ideologi Valet 2019 Inför valdagen 2022
Socialdemokraterne A Mette Frederiksen center-vänster socialdemokrati
48 / 179
49 / 179
Venstre V Jakob Ellemann-Jensen center-höger liberalkonservatism, agrarianism
43 / 179
39 / 179
Dansk Folkeparti O Morten Messerschmidt höger nationalkonservatism, högerpopulism
16 / 179
6 / 179
Det Radikale Venstre B Sofie Carsten Nielsen center-vänster socialliberalism
16 / 179
14 / 179
Socialistisk Folkeparti F Pia Olsen Dyhr vänster demokratisk socialism, ekosocialism
14 / 179
15 / 179
Enhedslisten – De Rød-Grønne Ø Kollektivt ledarskap vänster demokratisk socialism
13 / 179
13 / 179
Konservative Folkeparti C Søren Pape Poulsen center-höger liberalkonservatism, konservatism
12 / 179
13 / 179
Alternative Å Franciska Rosenkilde center-vänster grön ideologi
5 / 179
2 / 179
Nye Borgerlige D Pernille Vermund höger nationalkonservatism, anti-immigration
4 / 179
4 / 179
Liberal Alliance I Alex Vanopslagh höger liberalism
4 / 179
3 / 179
Frie Grønne Q Sikandar Siddique center-vänster Grön politik, anti-rasism
2 / 179
Kristendemokraterne K Marianne Karlsmose höger Kristdemokrati
0 / 179
0 / 179
Moderaterne M Lars Løkke Rasmussen center Liberalism, centrism
1 / 179
Danmarksdemokraterne Æ Inger Støjberg höger högerpopulism, anti-immigration
8 / 179
Partilösa - - - -
6 / 179

ResultatRedigera

Partier Ledare Röster % Mandat +/−
Danmark (175 platser)
Socialdemokraterne (A) Mette Frederiksen 971 995 27,50% 50 +2
Venstre (V) Jakob Ellemann-Jensen 470 546 13,31% 23 -20
Moderaterne (M) Lars Løkke Rasmussen 327 699 9,27% 16 nytt
Socialistisk Folkeparti (F) Pia Olsen Dyhr 293 186 8,30% 15 +1
Danmarksdemokraterne (Æ) Inger Støjberg 286 796 8,12% 14 nytt
Liberal Alliance (I) Alex Vanopslagh 278 656 7,88% 14 +10
Det Konservative Folkeparti (C) Søren Pape Poulsen 194 820 5,51% 10 -2
Enhedslisten (De Rød-Grønne) (Ø) Kollektivt ledarskap 181 452 5,14% 9 -4
Radikale Venstre (B) Sofie Carsten Nielsen 133 931 3,79% 7 -9
Nye Borgerlige (D) Pernille Vermund 129 524 3,67% 6 +2
Alternativet (Å) Franciska Rosenkilde 117 567 3,33% 6 +1
Dansk Folkeparti (O) Morten Messerschmidt 93 428 2,64% 5 -11
Frie Grønne (Q) Sikandar Siddique 31 787 0,90% 0 -
Kristendemokraterne (K) Marianne Karlsmose 18 276 0,52% 0 -
Obundna kandidater 4 288 0,12% - -
Det röda blocket (A, F, Ø, B, Å)
+ Javnaðarflokkurin, Siumut, Inuit Ataqatigiit
Mette Frederiksen 1 698 131 48,06% 90
Det blå blocket (V, Æ, I, C, D, O)
+ Sambandsflokkurin
Jakob Ellemann-Jensen 1 453 770 41,13% 73
Moderaterne (M) Lars Løkke Rasmussen 327 699 9,27% 16
Total antal giltiga röster (98,36% av alla lagda röster) 3 533 951 100,0% 175
Total antal ogiltiga röster (0,35% av alla lagda röster) 12 599
Total antal blanka röster (1,29% av alla lagda röster) 46 272
Total antal lagda röster (Valdeltagande: 84,16%) 3 592 822
Färöarna (2 platser)
Sambandsflokkurin (B) 8 198 30,19% 1 -
Javnaðarflokkurin (C) 7 659 28,20% 1 -
Tjóðveldi (E) 4 927 18,14% - -
Fólkaflokkurin (A) 4 222 15,55% - -
Miðflokkurin (H) 1 217 4,48% - -
Framsókn (F) 936 3,45% - -
Total antal giltiga röster (99,20% av alla lagda röster) 27 159 100,0% 2
Total antal ogiltiga röster (0,27% av alla lagda röster) 73
Total antal blanka röster (0,53% av alla lagda röster) 146
Total antal lagda röster (Valdeltagande: 71,32%) 27 378
Grönland (2 platser)
Siumut 7 424 38,58% 1 -
Inuit Ataqatigiit 4 852 25,21% 1 -
Demokraatit 3 656 19,00% - -
Partii Naleraq 2 416 12,55% - -
Atassut 720 3,74% - -
Suleqatigiissitsisut 176 0,91% - -
Total antal giltiga röster (97,52% av alla lagda röster) 19 244 100,0% 2
Total antal ogiltiga röster (1,00% av alla lagda röster) 197
Total antal blanka röster (1,48% av alla lagda röster) 293
Total antal lagda röster (Valdeltagande: 47,78%) 19 734

AnmärkningarRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Bruhn, Malte (5 oktober 2022). ”Mette Frederiksen udskriver valg til 1. november: Går efter en bred regering” (på danska). altinget.dk. https://www.altinget.dk/artikel/mette-frederiksen-udskriver-valg-1-november-gaar-efter-en-bred-regering. Läst 1 november 2022. 
  2. ^ Høj, Olivia (8 oktober 2022). ”Færingerne får lov at stemme en dag før” (på danska). Danmarks Radio. https://www.dr.dk/nyheder/seneste/faeringerne-faar-lov-stemme-en-dag-foer. Läst 1 november 2022. 
  3. ^ Grønnegård Christensen, Jørgen (7 oktober 2022). ”Minksagen” (på danska). Den store danske. lex.dk. https://denstoredanske.lex.dk/minksagen. Läst 1 november 2022.