Fluorescein

fluorescerande färgämne

Fluorescein (C.I. 45350) är ett kraftigt färgämne som tillhör gruppen fluoronfärgämnen. Ett gram fluorescein är tillräckligt för att infärga tre kubikmeter vatten. Den bildade färgen är fluorescerande grön.

Två fluorescein­strukturer utan laddning
Fluorescein (grönt) i vatten under ultraviolett belysning.

Fluorescein är mest fluorescerande vid pH över 6,5. Då föreligger det huvudsakligen som dianjon, med två negativa laddningar.[1]

AnvändningRedigera

Dess pH-beroende egenskaper gör att fluorescein, och derivat därav, gärna används som pH-indikatorer.[2]

Fluorescein används bland annat för infärgning av vävnader för histologisk analys (mikroskopi).[3]

FluoresceinnatriumRedigera

Dianjonens natriumsalt, ofta kallat fluoresceinnatrium, marknadsförs även som uranin.

 
Fluoresceinnatriumsalt

Det har flera användningar inom medicinsk diagnostik. Vid ögonundersökning används det bland annat för att lokalisera eventuella skador på hornhinnan. Man använder då en lösning med fluoresceinnatrium och fluoresceinet fäster där det yttersta cellagret, epitelet, är skadat eller saknas.[4] Fluoresceinnatrium står med på WHO:s lista över essentiella läkemedel, som diagnostiskt medel.[5]

Inom andra områden används det bland annat som spårfärg.[6][7]

ReferenserRedigera

  1. ^ Janjira Panchompoo et al. One-step synthesis of fluorescein modified nano-carbon for Pd(II) detection via fluorescence quenching, Analyst, 2012, 137, 2054–2062. Läst 13 februari 2021.
  2. ^ Florent Le Guern et al. Fluorescein Derivatives as Fluorescent Probes for pH Monitoring along Recent Biological Applications, International Journal of Molecular Sciences, 2020, 21, 9217. Läst 14 februari 2021.
  3. ^ Juan Carlos Stockert, Alfonso Blazquez-Castro (2017). Fluorescence Microscopy in Life Sciences Bentham Science Publishers. Läst 13 februari 2021.
  4. ^ Frank G. Berson (1993). Basic Ophtalmology for Medical Students and Primary Care Residents, American Academy of Ophtalmology.
  5. ^ Model list of essential medicines: Diagnostic agents, WHO. Läst 15 februari 2021.
  6. ^ Anders Blom et al. Microbial, chemical and physical influences on uranine fluorescence measurements, Report R-15-08, juni 2016. Svensk Kärnbränslehantering AB. Läst 14 februari 2021.
  7. ^ Ulf Lundblad, Jonas Backö. Undersökningsmetoder för att hitta källorna till tillskottsvatten, Rapport Nr 2012–13. Svenskt Vatten Utveckling. Läst 14 februari 2021.