Öppna huvudmenyn
Fatburen vid Stora Ängby, september 2018.

Fatburen vid Stora Ängby är en gammal rödtimrad förrådsbyggnad, en fatbur eller visthusbod, som ligger på en kulle norr om manbyggnaden vid Stora Ängby i Norra Ängby i Bromma, i Västerort. Boden anses vara Stockholms äldsta bevarade träbyggnad och är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[1]

ByggnadsbeskrivningRedigera

 
Detalj på hörnknuten.

Fatburen i Stora Ängby uppfördes på 1690-talet, delvis med stockar från 1500-talet och samtidigt med Stora Ängbys huvudbyggnad. Fatburar eller visthusbodar byggdes för förvarade av kläder och annan dyrbar egendom respektive som matförråd. Timret i Stora Ängbys fatabur är delvis tidigare använt och har troligen ingått i en "gammal bod", som fanns på samma plats enligt en karta från 1689.[2] Huset har sadeltak och takpannorna består av enkupiga lertegelpannor. Huset har sockel av gråsten med fyra stadiga hörnstenar. Sockelns mellanrum är fyllda med sten och bruk. Entrédörren är svart målad. Fönstret består av en lucka av röda brädor med en lastbom, en lyftanordning, ovanför. Gluggar med skjutluckor, dörrposter och knuttimring är mycket ålderdomliga.

Sigurd Erixons restaurering på 1930-taletRedigera

Fatburen restaurerades 1934 under överinseende av professor Sigurd Erixon. Han berättar följande om fatburen vid Stora Ängby slott:
"På en karta över Stora Ängby från 1685 finnes "en gammal bodh" utsatt på denna kulle strax nordöst om den dåvarande "herrgårdsbyggningen". En närmare granskning av den nuvarande fatburen visar, att den kan vara byggd vid denna tid, men knappast då kunde ha karakteriserats som "gammal". Sannolikt har den "gamla bodhen" rivits på 1690-talet. I nuvarande fatburs väggar finner man emellertid en del stockar med sneda dubbelhaksknutar, som tycks härstamma från 1600-talets början eller kanske från 1500-talets senare del. De utgöra antagligen rester av den äldre fatburen. Knutformen – så kallad vertikal enkelkatt – tillsammans med inlaxade dörrposter, timrets vittring och gluggarnas form med skjutluckor inne i timret samt vissa beslag ger fullgoda skäl för en datering till strax före år 1700."[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  2. ^ Sigurd Erixon, Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmtrakten, Stockholm, 1941.
  3. ^ Sigurd Erixon, Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten, Stockholm 1941, sidan 260 och följande.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera