Öppna huvudmenyn
Stora Ängby, huvudbyggnad, entrésidan, 2018.

Stora Ängby (även kallat Ängby Slott) är en herrgård och ett tidigare säteri vid Stora Ängby allé 30−36 i Norra Ängby i Bromma socken i Stockholms kommun. Stora Ängbys huvudbyggnad uppfördes under 1600-talets sista år, och ägs sedan 2005 av kommunala AB Stadsholmen. Huvudbyggnad, flygeln och visthusboden är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[1]

Innehåll

HistorikRedigera

 
Uppmätningsritning från 1769.
 
Stora Ängby och Åkeshov omkring 1900.

Ängby omtalas första gången i skrift år 1315. Omkring år 1650 förvärvades den gamla byn i Ängby av ägaren till Åkeshov, Åke Axelsson Natt och Dag och var då en del av hans stora markförvärv i Bromma socken. Efter dennes död 1653 slogs de samman till Stora Ängby säteri och en första huvudbyggnad uppfördes med änkan Anna Cruus som byggherre. Det rörde sig om en rödmålad timmerbyggnad i en våning och med sex rum samt förstuga. Huset hade en välvd källare. På en karta från 1689 framgår att gårdens huvudbebyggelsen ”herrbyggningen” låg ungefär på samma plats som dagens.

Efter några ägarbyten förvärvades egendomen 1692 från Johan Gabriel Stenbock av Baltzar Brandenburg (adlad Ehrenstolpe), som var legationssekreterare och tjänsteman hos Karl XI. Ehrenstolpe hade innan köpet arrenderat godset och lät uppföra dagens huvudbyggnad på en höjd sydväst om den tidigare huvudbyggnaden, vilken istället fick en underordnad funktion som flygel. Den nya mangården stod färdig 1696.

Carl Hermelin var ägare till Ängby mellan 1735 och 1764. År 1765 köptes Stora Ängby av familjen Stierncrona, som var arvingar till förre ägaren, friherre Gabriel StierncronaÅkeshov, och som ägde gården till år 1857. Egendomen omfattade då 156 hektar mark.

Fram till 1904 bytte Stora Ängby ägare fyra gånger, den sista var kungliga sekreteraren Carl Gustav Wahlberg. Wahlbergs arvingar sålde 1904 markerna till Stockholms stad för 100 000 kronor. Egendomen sträckte sig från Kyrksjön till Tyska botten vid Mälaren och både Stora Ängby och Åkeshovs gårdar ingick i förvärvet som var avsett för framtida utbyggnad med bostäder. Gårdens jordbruk lades ner 1932, då började även planeringen för Norra Ängby med småhus och Södra Ängby med funkis-villor.

På 1940-talet fanns ungdomshärbärge och militärförläggning på Stora Ängby och flygeln innehöll fyra enkla arbetarbostäder. Flygelns fasader iordningställdes genom ny revetering år 1946. Efter en tids förfall restaurerades huvudbyggnaden 1956 av Stockholms stads fastighetskontor under medverkan av stadsantikvarien Gösta Selling. Den gamla visthusboden uppmärksammades tidigt för sin ålderdomlighet och restaurerades redan 1934 av den framstående kulturhistorikern Sigurd Erixon.

BebyggelsenRedigera

 
Huvudbyggnaden 1927.
 
Öppna spisen i stora salen 1927.

Huvudbyggnaden är uppfört av sten i karolinsk stil med putsade faser under ett säteritak. Arkitekturen är stram och välproportionerad med pilasterindelde fasader och frontespis över långsidorna. Övervåningens inredning är från byggnadstiden, 1690-talet. Sevärt är det välbevarade taket med stuckatur och den öppna spisen i stora salen samt arabeskmålningar i fönsternischerna och de vackra kakelugnarna i de mindre rummen. Golvet i stora salen är av ek med kalkstensfris och har karaktär av 1600-tal. Innan renoveringen 1957 var väggarna marmorerade ovanför en bröstpanel som ersattes vid renoveringen av en låg fotpanel. Under hösten 2017 och våren 2018 har gården renoverats både utvändigt och invändigt.

Öster om huvudbyggnaden ligger flygeln, som var den ursprungliga sätesgårdens mangårdsbyggnad. Huset har en våning med putsade fasader under ett valmat sadeltak. Gårdens gamla visthusbod finns fortfarande kvar och står på en liten kulle nordost om flygeln. Den var nybyggd samtidigt med huvudbyggnaden, men med timmer från 1500-talet (se Fatburen vid Stora Ängby). Boden anses vara Stockholms äldsta bevarade träbyggnad.

Lite längre söderut på fastigheten märks gårdens snickarbod. Byggnaden har en karaktär av enkelt 1800-tal och kan ha varit ett torp. Sadeltaket är täckt av tegel och kröns av en hög skorsten. På 1950-talet byggdes den till mot norr med en förstuga och mot väster med ett litet förråd. Snickarboden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm för att dokumentera att den är kulturhistorisk särskilt värdefull.

Nedanför fatburen, på den plats där midsommarfirandet årligen äger rum, låg ladugården. Det tidigare stallet har restaurerats och är tillsammans med parken Björklunds hage idag en mycket uppskattad mötesplats för alla åldrar. Här finns olika aktiviteter för ungdomar och en 4H-gård.

I skogsbrynet norr om fatburen ligger Ladugårdskarlens torpstuga vid Stora Ängby. Det är en röd liten stuga från 1700-talet. Där bodde ladugårdskarlen. Huset används idag av personal verksamma i Björklunds hage. Utmed promenadvägen till vänster om slottet ligger den gamla smedjan. Den har under senare tid använts som förråd.

Gården idagRedigera

Efter olika förslag till användning beslöt stadens fastighetsnämnd efter renoveringen 1957 att låta Bromma hemvärn nyttja fastigheten för både hemvärnets behov och för uthyrning till allmänheten. Sedan dess förvaltas Ängby Slott av Stiftelsen Hemvärnsgården Stora Ängby. I juli 2005 överfördes fastigheten till kommunägda AB Stadsholmen. Stiftelsen hyr ut gårdens lokaler till fest och konferens. Bland hyresgästerna fanns hemvärnet i Bromma och Bromma lottakår fram till 1 september 2014. Någon ny hyresgäst är ännu (2018) inte klar och det är inte heller bestämt vilken verksamhet det blir i byggnaden men den skall vara tillgänglig för allmänheten.[2]

BilderRedigera

Se ävenRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera