Fast (efter engelskans: Focused Assessment with Sonography for Trauma) är ett ultraljudsbaserat undersökningsprotokoll utvecklat för att bedöma förekomst av blödning inom traumasjukvård. Protokollet genomförs genom att placera en ultraljudsprob på fyra stycken fördefinierade punkter på den undesöktes kropp. Metoden är anpassad för att användas av den omhändertagande akutläkaren eller kirurgen för att kunna utföra bilddiagnostik på akutrummet utan att passera röntgenavdelningen. Undersökningen används enbart för att bedöma förekomst av blödning och innebär inte någon egentlig bedömning av de inre organen.[1]

Fast-protokollet har gradvis blivit en välanvänd metod inom traumasjukvården under 2000- och 2010-talen världen över.[2][3] Det ingår som ett möjligt steg i ATLS algoritm för första omhändertagande vid fysiskt trauma.[4] Undersökningsmetodens specificitet är mycket hög, men sensitiviteten är lägre. I en systematisk översikt publicerad 2015 av Cochrane konstaterade man att det dåvarande kunskapsläget var otillräckligt för att påvisa några säkra positiva effekter av Fast som verktyg i traumasjukvården.[5]

PositionerRedigera

Fast-protokollet använder sig av en ultraljudsprob riktad i fyra standardiserade positioner för att bedöma förekomst av blödning i bukhåla eller hjärtsäck.[1]

  • Mot epigastriet riktat snett uppåt mot hjärtat: för bedömning av hjärtsäcken
  • Mot övre höger kvadrant: för att söka blodansamling vid lever eller mellan levern och höger njure
  • Mot övre vänster kvadrant: för att söka blodansamling vid mjälten
  • Mot buken ovanför blygdbenet: för att bedöma blodansamling i bäckenet

Genomförd av en van undersökare bör ultraljudsundersökningen inte ta mer än 3 till 5 minuter.[1]

En utökad version av Fast kallad eFast (e för extended) som inkluderar fyra ytterligare positioner över bröstkorgen introducerades 2004.[4] Syftet med de extra positionerna är att kunna bedöma förekomst av pneumothorax eller pleuravätska.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”[https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tidig-och-riktad-ultraljudsundersokning-efter-fysiskt-trauma/ Tidig och riktad ultraljudsundersökning efter fysiskt trauma]”. SBU Alert-rapport (Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)) (2010-03). 2010. ISSN 1654-9414. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tidig-och-riktad-ultraljudsundersokning-efter-fysiskt-trauma/.  Libris 11982018
  2. ^ Smallwood, Nicholas; Dachsel, Martin (2018-06). ”Point-of-care ultrasound (POCUS): unnecessary gadgetry or evidence-based medicine?” (på engelska). Clinical Medicine 18 (3): sid. 219. doi:10.7861/clinmedicine.18-3-219. PMID 29858431. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/labs/pmc/articles/PMC6334078/. Läst 20 januari 2022. 
  3. ^ Smith, Jane (2010-05-01). ”Focused assessment with sonography in trauma (FAST): should its role be reconsidered?” (på engelska). Postgraduate Medical Journal 86 (1015): sid. 285–291. doi:10.1136/pgmj.2008.076711. ISSN 0032-5473. PMID 20364030. https://pmj.bmj.com/content/86/1015/285. Läst 20 januari 2022. 
  4. ^ [a b] Sauter, Thomas C.; Hoess, Simon; Lehmann, Beat; Exadaktylos, Aristomenis K.; Haider, Dominik G. (2017-09-01). ”Detection of pneumothoraces in patients with multiple blunt trauma: use and limitations of eFAST” (på engelska). Emergency Medicine Journal 34 (9): sid. 568–572. doi:10.1136/emermed-2016-205980. ISSN 1472-0205. PMID 28500086. https://emj.bmj.com/content/34/9/568. Läst 20 januari 2022. 
  5. ^ Stengel, Dirk; Rademacher, Grit; Ekkernkamp, Axel; Güthoff, Claas; Mutze, Sven; Group, Cochrane Injuries (2015-09). ”Emergency ultrasound‐based algorithms for diagnosing blunt abdominal trauma” (på engelska). The Cochrane Database of Systematic Reviews 2015 (9). doi:10.1002/14651858.CD004446.pub4. ISSN 1465-1858. PMID 26368505. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/labs/pmc/articles/PMC6464800/. Läst 20 januari 2022. 
  6. ^ ”Ultraljud buk - eFAST”. Narkosguiden. http://narkosguiden.se/book/ultraljud-buk/. Läst 20 januari 2022.