Öppna huvudmenyn

Lungkollaps (pneumothorax, av pneumo, "andning", och thorax, "bröstkorg") är ett tillstånd då ena eller båda lungorna faller ihop. Detta kan ske till följd av att det blir en skada i pleura, vilket innebär att den normala tryckskillnaden som möjliggör en ventilation. Vid ett undertryck drar lungan in luft genom att lungorna vidgas med hjälp av diafragman, interkostalmuskulatur samt halsmuskulatur. När lungan har expanderat signalerar mekanoreceptorer till medulla oblongata i hjärnstammen att lungan är maximalt sträck och sedan skickar hjärnstammen ut signaler som innerverar lungan att dra ihop sig och då återuppstår undertrycket som startar om cykeln på nytt. Vid en pneumothorax punkteras pleuran vilket gör att trycket i lungan ökar vilket leder till en försämrad eller total avsaknad av ventilation på den skadade delen lungan. [1]

Lungkollaps
latin: pneumothorax
Röntgenbild av en stor, spontan högersidig lungkollaps (till vänster på bild).
Röntgenbild av en stor, spontan högersidig lungkollaps (till vänster på bild).
Klassifikation och externa resurser
ICD-10J93, P25.1, S27.0
ICD-9512, 860
OMIM173600
DiseasesDB10195
Medlineplus000087
MeSHsvensk engelsk

Denna skada kan uppkomma genom olyckor, komplikationer i samband med operation eller spontant. Spontan lungkollaps är mest vanligt hos unga, långa och smala män samt hos äldre personer med lungemfysem. Det blir då svårt att andas och personen upplever dyspné, och kan medföra smärta vid inandning. Andningsfrekvensen ökar (takypné), accessoriska andningsmuskler används och det ses en asymmetrisk vidgning av bröstkorgen vid andning. Diagnos ställs med bröstkorgsröntgen. [2] Den drabbade behandlas med kontinuerligt sugdränage, först aktiv sugdränage för att få bort vätska (blod, slem etc.) ur lungorna och därefter passivt för att spänna ut lungsäcken mot bröstkorgen. Efter en tids behandling läker lungsäcken ihop med bröstkorgen ("går i vägg") och lungan kan fungera normalt igen. Tillståndet kan utan korrekt behandling vara livshotande.[3]

Lungkollaps kan även ske i samband med dykning om man andas i dykapparat och sedan håller andan, så att luften i lungorna expanderar tills lungorna brister. Om lungan brister under vattnet kan luft pressas in i blodomloppet, vilket kan leda till allvarliga skador, förlamning eller döden. Det är dock enkelt att förebygga genom att andas kontinuerligt i dykapparaten och inte stiga för snabbt. Om man håller andan å andra sidan räcker det med att vara ½-1 m under vattnet med dykapparat för att lungorna ska kunna skadas. När man fridyker kan däremot inte luften i lungorna expandera mer än till sin ursprungliga storlek.[4]

Innehåll

VentilpneumothoraxRedigera

Vid trauma kan en speciellt allvarlig typ av pneumothorax uppstå - ventilpneumothorax. I detta tillstånd verkar, exempelvis, en hudflik som backventil och pleuratrycket ökar med varje andetag. Detta är då livshotande eftersom lungan och vid långvarigt tillstånd även blodkärl och hjärta, komprimeras, så att först gasutbytet i lungan upphör och senare, cirkulationskollaps uppstår, i båda lungorna. Den drabbade uppvisar försvårade tecken på dyspné, blir takykard och har svårt att prata. Andningsljuden på den drabbade sidan är minskade eller helt frånvarande. Utan korrekt behandling blir personer med ventilpneumthorax cirkulatoriskt instabila, får nedsatt medvetandegrad som slutligen resulterar i hjärtstopp. Ett sent symtom på ventilpneumothorax kan i vissa fall vara trakeal deviation, där luftstrupen kan obeserveras som förskjuten från den skadade sidan mot den friska. Diagnos ställs utifrån den kliniska bilden. Behandling vid ventilpneumothorax är en dekompression med en thoracocentsnål. Nålen som är en tjock kanyl förs in midklavikulärt i det andra interkostala rummet. Viktigt vid identifikation av instickspunkt är att första revbenet går under clavicula och att det andra revbenet är det första som man känner vid palpation. Därmed ska man sticka precis under det första revbenet man känner under clavicula. Vidare tar dekompressionen och reducerar trycket i lungan vilket möjliggör att vissa dela av lungan kan återfå en viss funktion. Efter dekompression läggs ett dränage in och bröstkorgen röntgas. [2][5][6][7]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Lung Anatomy: Overview, Gross Anatomy, Microscopic Anatomy. 2018-07-10. https://emedicine.medscape.com/article/1884995-overview. Läst 30 november 2018. 
  2. ^ [a b] Wood, Ian; Michelle Garner (2013). Inledande omhändertagande av akut sjuka personer. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-09036-8 
  3. ^ ”Pneumothorax”. internetmedicin.se. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=5954. Läst 30 november 2018. 
  4. ^ ”Dykarsjuka”. internetmedicin.se. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=2823. Läst 30 november 2018. 
  5. ^ ”Pneumothorax”. internetmedicin.se. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=5954. Läst 1 december 2018. 
  6. ^ Punkterad lunga med övertryck (ventilpneumothorax)”. Medibas. https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/kirurgi/patientinformation/traumatologi/punkterad-lunga-med-overtryck-ventilpneumothorax/. Läst 1 december 2018. 
  7. ^ Butler, Frank K.; Dubose, Joseph J.; Otten, Edward J.; Bennett, Donald R.; Gerhardt, Robert T.; Kheirabadi, Bijan S. (2013). ”Management of Open Pneumothorax in Tactical Combat Casualty Care: TCCC Guidelines Change 13-02”. Journal of special operations medicine: a peer reviewed journal for SOF medical professionals 13 (3): sid. 81–86. ISSN 1553-9768. PMID 24048995. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24048995. Läst 1 december 2018. 

Externa länkarRedigera