Wikipedia

Fascia

fibrös bindvävshinna
Artikel Diskussion
För en kommun i Italien, se Fascia, Genova.

Fascia är ett nätverk av bindväv som omsluter alla celler i kroppen. Strukturen består av fiberproteiner, främst kollagen och elastin, samt den flytande grundsubstansen, en gelliknande vätska som huvudsakligen består av vatten, hyaluronsyra och andra olika glukosaminoglykaner. Denna struktur kallas även för den extracellulära matrixen (ECM). I fascian finns också celler, där fibroblaster är den mest förekommande.

Guimberteux och Armstrong definierar Fascia som det elastiska, sammanhängande nätverket i kroppen, som sträcker sig från ytan av huden ner till cellernas kärnor. Detta omfattande nätverk är rörligt, anpassningsbart, fraktalt och oregelbundet. Fascian utgör den grundläggande strukturella konstruktionen i den mänskliga kroppen.[1]

I The tensional network of the human body[2][3], indelas Fascian efter kollagenfibrernas densitet och regelbundenhet. Såväl aponeuroser, ligament, senor, muskelfascia (epimysium), ytlig fascia och visceral Fascia räknas då som Fascia.

Fascia kan delas in efter läge i kroppen, ytlig och djup fascia. Ytlig fascia finns i subdermis och binder samman dermis med den djupare fascian, muskelfascian.

En annan typ av indelning är efter sammansättning och struktur, areolär (lös) och tät fascia.[2][3][4][5]

Sammansättningen beror av vilken belastning och krav vävnaden utsätts för. Högre belastning skapar en kraftigare, tätare fascia.

Fascians funktion och positionRedigera

  • Fascia finns runt varje cell i kroppen och dess huvudsakliga uppgift är att underhålla och upprätta sammankoppling, kommunikation och interaktion mellan kroppens alla celler och vävnader. [2][3][4][5][6]
  • Fascians fiberproteiner säkerställer kroppens struktur och håller muskler och organ på plats. [2][3][4][5][6]
  • Fascians flytande del underlättar glidrörelser mellan vävnader och organ.[7][8]
  • Fascian medverkar i läkeprocesser och bildar ärrvävnad i form av ökad kollagenproduktion. [2][3][4][5][6]
  • Fascia medverkar till signalöverföring och smärtledning bl a via nervvävnad som löper i fascian. I Fascian finns rikligt med nervreceptorer, till exempel nociceptorer (smärtreceptorer) och proprioceptorer. Personer med ryggvärk har en förändrad fasciastruktur med spänningar och restriktioner. [9][10][11][12][13][14][15][16][17]
  • Tillför blod och lymfa och returnerar vätskor från närliggande strukturer, den flytande fascian är en prelymfa. [18][19]
  • Fascians flytande del, fascians flöde interstitium, har kontakt med alla celler i alla organ och ansvarar för transport av bland annat näring och avfall till och från celler. Ett förändrat flöde förändrar fascians struktur. [18][19][20][21]
  • Underlättar glidförmågan för muskelbuntar och olika muskler gentemot varandra.[5][7][8]
  • Stabiliserar och balanserar upp kroppen. [2][3][4][5][22]
  • Förmåga att anpassa sig till fysiologisk stress (formbar). [2][3][4][5][22][15]
  • Mottaglig för mekanisk belastning och manipulation. [2][3][4][5][22][9]

Tidigare har man betraktat Fascia som en fibrös bindvävshinna som har som främsta uppgift att hålla muskler och muskelgrupper på plats under muskelkontraktion.

De fascior som till exempel kirurger ofta träffat på under operation och dissektion har fått särskilda namn som Thoracolumbar Fascian i övergången mellan ländrygg och bröstrygg, Iliotibiala-bandet som löper från bäckenet till skenbenet, plantarfascian under foten, subkutana fascior som förbinder huden med den djupa muskelfascian, eller retinakel (retinacula) som till exempel flexorretinaklet (retinaculum flexorum) i handleden (articulatio radiocarpea).

En av Fascians funktioner är att tjäna som muskelfästen i form av senor och aponeuroser, där  Fascian är tjock och kraftig. Detta gäller till exempel i armbågsleden (articulatio cubiti) där underarmens extensor- och flexormuskler har sina fästen i överarmsbenets (humerus) distala (yttre) benutskott (epicondylus medialis et lateralis humeri). Benutskotten är dock för små för alla handens muskler och dessa har därför delvis sina ursprung i septa intermuscularia.

Fascians beståndsdelarRedigera

Fascia består celler och den extracellulära matrixen (ECM). Cellerna tillverkar och underhåller beståndsdelarna i ECM. ECM består i sin tur av fiberproteiner och den flytande gelaktiga grundsubstansen.

Fascia ombildas löpande av fibroblaster och fasciacyter. All bindväv, oavsett om vi pratar fascia, brosk, skelett med mera har samma ursprung, embryots mesoderm. Även all vår muskulatur, blod- och lymfvävnad, könsorgan, slemhinnor mm har samma ursprung, mesodermet.[23]

CellerRedigera

  • Fibroblaster – producerar kollagen, elastin, kolhydrater, signalproteiner, enzyme mm, allt efter de mekaniska krafter som fascian utsätts för, t ex tryck och vibrationer. Fibroblaster bygger upp, bryter ner, och underhåller ECM. [2][3][4][5][6]
  • Fasciacyter – producerar hyaluronsyra till grundsubstansen. Dessa ligger placerade nära, längs med ytskikten av fascians olika glidlager och även i endomysiet (det tunna fasciahöljet runt varje muskelfiber). [7][8]
  • Immunförsvarsceller – mast-celler, makrofager, lymfocyter mm[2][3][5]
  • Myofibroblaster – Fibroblaster kan vid behov omvandlas till myofibroblaster, celler som har förmåga att kontrahera. Den egenskapen behövs vid läkning då till exempel ett sår ska dras ihop, de deltar i den inflammatoriska processen. Myofibroblaster påverkar också tonus i fascian.[24]
  • Telocyter – en ny cell som upptäckts i fascia och som presenterades 2016.[25] En cell som är känslig för mekanisk stimulans och som verkar vara vital för många fysiologiska processer. Den verkar vara delaktig i kommunikation mellan celler. Fascia är ett kontinuerligt nätverk som snabbt förmedlar signaler mellan celler. [9][10][11][12][13][14][15][16][25]
  • Adipocyter – eller fettceller. Producerar fettvävnad (kroppsfett), vilket är en komponent i den lösa fascian. De lagrar energi och de har också en viktig endokrin funktion (hormoner).[5]

FiberproteinerRedigera

  • Kollagen – Kroppens vanligaste protein. Typ I och III är de som man hittar mest av i fascia och de formar fibrer som ska motstå spänning/sträckning och kunna anpassa sig till den mekaniska kraft som vävnaden utsätts för. Kollagenfibrerna ger draghållfasthet och struktur till vävnaden, där typ I är starkast. [2][3][4][5][6][22]
  • Elastin – Är ett mer elastiskt protein som ger elasticitet och spänst till vävnaden. Finns främst i elastiskt brosk, lös fascia, hud, lungor, kärlväggar, men även i mindre mängder i senor och ligament för att ge en återfjädrande, spänstigare egenskap till vävnaden. [2][3][4][5][22]
  • Reticulin – Formas av kollagen III fibrer. Skapar det mjukare kollagena nätverket kring organens celler och i endomysiet runt varje muskelfiber. [2][3][4][5][6][22]

GrundsubstansenRedigera

Den flytande delen av fascia. Huvudbeståndsdelar är HA och andra GAG, och PG.

  • Glukosaminoglycaner – GAG – långa, stora polysackarider uppbyggda av sekvenser med disackarider. Resorberar stora mängder vatten. Tillsammans med kollagenets styrka ger GAG egenskaper att stå emot compression. Inkluderar hyaluronsyra, kondroitinsulfat, dermatansulfat, heparansulfat, heparin and keratansulfat. [2][3][4][5][6][22]
  • Proteoglykaner – PG – bildas då GAG binds till en proteinkedja. Peptider som binder vatten. Ger stötdämpande egenskaper. [2][3][4][5][6][22]
  • Hyaluronsyra – HA – Hyaluronsyra klassas som en icke svavelhaltig GAG. Det är kroppens största polysackarid och hittas i alla ryggradsdjur. [2][3][4][5][6][22]

Det finns en växande mängd forskning som stöder fascians betydelse och kunskapen om fascians funktion och dess beteende ökar ständigt. Antalet forskningsartiklar om fascia i peer-reviewed-journaler har ökat lavinartat de senaste 20 åren. 2007 hölls den första Internationella Fascia Research Congress på Harvard Medical School i USA[26]. Därefter 2009 i Amsterdam[27], 2012 i Vancouver[28], i Washington 2015[29], Berlin 2018[30] och Montreal 2022[31].

Fascia Research Society är en internationell, icke vinstdrivande sammanslutning med forskare, akademiker, kliniker m fl som delar intresse av forskning om fascia.[32]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Guimberteau, J. C. (2015). Architecture of human living fascia : the extracellular matrix and cells revealed through endoscopy. ISBN 978-1-909141-11-7. OCLC 1048292212. https://www.worldcat.org/oclc/1048292212. Läst 13 september 2022 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Fascia : the tensional network of the human body : the science and clinical applications in manual and movement therapy. 2012. ISBN 978-0-7020-5228-6. OCLC 857718601. https://www.worldcat.org/oclc/857718601. Läst 13 september 2022 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Fascia : the tensional network of the human body : the science and clinical applications in manual and movement therapy (2nd edition). 2022. ISBN 9780702071836. OCLC 1293930928. https://www.worldcat.org/oclc/1293930928. Läst 13 september 2022 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Fascia in sport and movement (Second edition). 2021. ISBN 978-1-912085-78-1. OCLC 1242465605. https://www.worldcat.org/oclc/1242465605. Läst 13 september 2022 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Stecco, Carla (2015). Functional atlas of the human fascial system. ISBN 978-0-7020-5852-3. OCLC 897934128. https://www.worldcat.org/oclc/897934128. Läst 13 september 2022 
  6. ^ [a b c d e f g h i] Armstrong, Colin (2020-01). ”The architecture and spatial organization of the living human body as revealed by intratissular endoscopy - An osteopathic perspective”. Journal of Bodywork and Movement Therapies 24 (1): sid. 138–146. doi:10.1016/j.jbmt.2019.11.005. ISSN 1532-9283. PMID 31987534. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31987534/. Läst 13 september 2022. 
  7. ^ [a b c] Stecco, Carla; Stern, R.; Porzionato, A.; Macchi, V.; Masiero, S.; Stecco, A. (2011-12). ”Hyaluronan within fascia in the etiology of myofascial pain”. Surgical and radiologic anatomy: SRA 33 (10): sid. 891–896. doi:10.1007/s00276-011-0876-9. ISSN 1279-8517. PMID 21964857. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21964857/. Läst 13 september 2022. 
  8. ^ [a b c] Stecco, Carla; Fede, Caterina; Macchi, Veronica; Porzionato, Andrea; Petrelli, Lucia; Biz, Carlo (2018-07). ”The fasciacytes: A new cell devoted to fascial gliding regulation”. Clinical Anatomy (New York, N.Y.) 31 (5): sid. 667–676. doi:10.1002/ca.23072. ISSN 1098-2353. PMID 29575206. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29575206/. Läst 13 september 2022. 
  9. ^ [a b c] Langevin, Helene M. (2006). ”Connective tissue: a body-wide signaling network?”. Medical Hypotheses 66 (6): sid. 1074–1077. doi:10.1016/j.mehy.2005.12.032. ISSN 0306-9877. PMID 16483726. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16483726/. Läst 13 september 2022. 
  10. ^ [a b] Langevin, Helene M.; Sherman, Karen J. (2007). ”Pathophysiological model for chronic low back pain integrating connective tissue and nervous system mechanisms”. Medical Hypotheses 68 (1): sid. 74–80. doi:10.1016/j.mehy.2006.06.033. ISSN 0306-9877. PMID 16919887. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16919887/. Läst 13 september 2022. 
  11. ^ [a b] van der Wal, Jaap (2009-12-07). ”The architecture of the connective tissue in the musculoskeletal system-an often overlooked functional parameter as to proprioception in the locomotor apparatus”. International Journal of Therapeutic Massage & Bodywork 2 (4): sid. 9–23. doi:10.3822/ijtmb.v2i4.62. ISSN 1916-257X. PMID 21589740. PMC: 3091473. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21589740/. Läst 13 september 2022. 
  12. ^ [a b] Stecco, C.; Gagey, O.; Belloni, A.; Pozzuoli, A.; Porzionato, A.; Macchi, V. (2007-03). ”Anatomy of the deep fascia of the upper limb. Second part: study of innervation”. Morphologie: Bulletin De l'Association Des Anatomistes 91 (292): sid. 38–43. doi:10.1016/j.morpho.2007.05.002. ISSN 1286-0115. PMID 17574469. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17574469/. Läst 13 september 2022. 
  13. ^ [a b] Panjabi, Manohar M. (2006-05). ”A hypothesis of chronic back pain: ligament subfailure injuries lead to muscle control dysfunction”. European Spine Journal: Official Publication of the European Spine Society, the European Spinal Deformity Society, and the European Section of the Cervical Spine Research Society 15 (5): sid. 668–676. doi:10.1007/s00586-005-0925-3. ISSN 0940-6719. PMID 16047209. PMC: 3489327. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16047209/. Läst 13 september 2022. 
  14. ^ [a b] Bordoni, Bruno; Marelli, Fabiola (2017). ”[Emotions in Motion: Myofascial Interoception”]. Complementary Medicine Research 24 (2): sid. 110–113. doi:10.1159/000464149. ISSN 2504-2106. PMID 28278494. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28278494/. Läst 13 september 2022. 
  15. ^ [a b c] Schleip, Robert (2003-01-01). ”Fascial plasticity – a new neurobiological explanation: Part 1” (på engelska). Journal of Bodywork and Movement Therapies 7 (1): sid. 11–19. doi:10.1016/S1360-8592(02)00067-0. ISSN 1360-8592. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1360859202000670. Läst 13 september 2022. 
  16. ^ [a b] Mense, S.; Hoheisel, U.; Reinert, A. (1996). ”The possible role of substance P in eliciting and modulating deep somatic pain”. Progress in Brain Research 110: sid. 125–135. doi:10.1016/s0079-6123(08)62570-4. ISSN 0079-6123. PMID 9000721. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9000721/. Läst 13 september 2022. 
  17. ^ Wilke, Jan; Schleip, Robert; Klingler, Werner; Stecco, Carla (2017). ”The Lumbodorsal Fascia as a Potential Source of Low Back Pain: A Narrative Review”. BioMed Research International 2017: sid. 5349620. doi:10.1155/2017/5349620. ISSN 2314-6141. PMID 28584816. PMC: 5444000. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28584816/. Läst 13 september 2022. 
  18. ^ [a b] Swartz, Melody A.; Fleury, Mark E. (2007). ”Interstitial flow and its effects in soft tissues”. Annual Review of Biomedical Engineering 9: sid. 229–256. doi:10.1146/annurev.bioeng.9.060906.151850. ISSN 1523-9829. PMID 17459001. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17459001/. Läst 13 september 2022. 
  19. ^ [a b] Rutkowski, Joseph M.; Swartz, Melody A. (2007-01). ”A driving force for change: interstitial flow as a morphoregulator”. Trends in Cell Biology 17 (1): sid. 44–50. doi:10.1016/j.tcb.2006.11.007. ISSN 1879-3088. PMID 17141502. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17141502/. Läst 13 september 2022. 
  20. ^ Benias, Petros C.; Wells, Rebecca G.; Sackey-Aboagye, Bridget; Klavan, Heather; Reidy, Jason; Buonocore, Darren (2018-03-27). ”Structure and Distribution of an Unrecognized Interstitium in Human Tissues” (på engelska). Scientific Reports 8 (1): sid. 4947. doi:10.1038/s41598-018-23062-6. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-018-23062-6. Läst 13 september 2022. 
  21. ^ Cenaj, Odise; Allison, Douglas H. R.; Imam, Rami; Zeck, Briana; Drohan, Lilly M.; Chiriboga, Luis (2021-03-31). ”Evidence for continuity of interstitial spaces across tissue and organ boundaries in humans” (på engelska). Communications Biology 4 (1): sid. 1–9. doi:10.1038/s42003-021-01962-0. ISSN 2399-3642. https://www.nature.com/articles/s42003-021-01962-0. Läst 13 september 2022. 
  22. ^ [a b c d e f g h i] Fascia, function, and medical applications (First edition). 2021. ISBN 978-0-429-51193-6. OCLC 1182514407. https://www.worldcat.org/oclc/1182514407. Läst 13 september 2022 
  23. ^ Guide, Fascia (24 januari 2020). ”Vad består fascia av?”. The Fascia Guide. https://fasciaguide.com/se/fascia-anatomy-physiology/the-components-in-fascia/. Läst 13 september 2022. 
  24. ^ Schleip, Robert; Gabbiani, Giulio; Wilke, Jan; Naylor, Ian; Hinz, Boris; Zorn, Adjo (2019-04-02). ”Fascia Is Able to Actively Contract and May Thereby Influence Musculoskeletal Dynamics: A Histochemical and Mechanographic Investigation”. Frontiers in Physiology 10: sid. 336. doi:10.3389/fphys.2019.00336. ISSN 1664-042X. PMID 31001134. PMC: 6455047. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6455047/. Läst 13 september 2022. 
  25. ^ [a b] Cretoiu, Dragos; Xu, Jiahong; Xiao, Junjie; Cretoiu, Sanda M. (2016-08-12). ”Telocytes and Their Extracellular Vesicles—Evidence and Hypotheses”. International Journal of Molecular Sciences 17 (8): sid. 1322. doi:10.3390/ijms17081322. ISSN 1422-0067. PMID 27529228. PMC: 5000719. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5000719/. Läst 13 september 2022. 
  26. ^ ”2007 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2007.php. Läst 13 september 2022. 
  27. ^ ”2009 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2009.php. Läst 13 september 2022. 
  28. ^ ”2012 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2012.php. Läst 13 september 2022. 
  29. ^ ”2015 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2015.php. Läst 13 september 2022. 
  30. ^ ”2018 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2018.php. Läst 13 september 2022. 
  31. ^ ”2022 - Fascia Research Society”. fasciaresearchsociety.org. https://fasciaresearchsociety.org/2022.php. Läst 13 september 2022. 
  32. ^ ”Home - Fascia Research Society”. fasciaresearchsociety.org. https://fasciaresearchsociety.org/. Läst 13 september 2022. 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fascia&oldid=51599853"