Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning.

I december 2020 hade 7 länder förmögenhetsskatt – Spanien, Norge, Schweiz, Belgien, Argentina, Nederländerna och Italien.[1] Förmögenhetsskatten avskaffades i Danmark 1997, Finland år 2005 och i Sverige år 2007.

HistorikRedigera

Förmögenhetsskattens rötter går tillbaka till antikens Grekland. En så kallad "eisphorá" var en fast avgift som vid behov togs ut på mycket rika atenier - vanligtvis i tider av krig.[1]

Skatt baserad på ägd mark och/eller fastighet, som kan ses som en typ av förmögenhetsskatt, har existerat som en av de vanligaste typerna av skatt i äldre tid och i de flesta länder. I slutet av 1800-talet utvecklades nya former av skatter, och successivt har denna skatt ersatts av inkomstskatt, kapitalvinstskatt och fastighetsskatt bland de direkta skatterna. I många länder skapades i början av 1900-talet även en mer direkt förmögenhetsskatt. I Sverige infördes till exempel 1910 regeln att 1/60 av förmögenheten skulle läggas till inkomsten vid inkomstbeskattningen.[2]

DebattRedigera

Förmögenhetsskatt har motiverats med fördelningspolitiska argument, främst av socialistiska och socialdemokratiska debattörer och nationalekonomer.[källa behövs]

Kritiker av skatten, som oftast hittas bland högerorienterade debattörer, har argumenterat att skatten är kontraproduktiv, då den leder till minskad uppbyggnad av kapital tillgängligt för sådana investeringar som ger välstånd i samhället.[källa behövs] Skatten har också kritiserats för att vara svår att implementera och för att det är lätt för förmögna människor att undvika skatten genom att flytta utomlands.[3]

Den franske ekonomen Thomas Piketty argumenterar i sin bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet att kapitalistiska samhällen alltid leder till en ojämn fördelning av välstånd, vilket orsakar social och ekonomisk instabilitet.[4] Piketty föreslår ett globalt system med progressiva förmögenhetsskatter för att hjälpa till att minska ojämlikheten och undvika den nuvarande trenden mot att en stor majoritet av förmögenheterna kontrolleras av en allt mindre minoritet.[5][6]

Enligt en OECD-studie från 2018 är det "svårt att bestämt hävda att förmögenhetsskatter skulle ha negativa effekter på entreprenörskap. Omfattningen av effekterna av förmögenhetsskatter på entreprenörskap är också oklart."[7]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”List of Countries with Wealth Tax - Best Citizenships” (på amerikansk engelska). https://best-citizenships.com/2020/12/11/list-of-countries-with-wealth-tax/. Läst 9 april 2022. 
  2. ^ Nationalecyklopedin om förmögenhetsskatt
  3. ^ Zeballos-Roig, Joseph. ”4 European countries still have a wealth tax. Here's how much success they've each had.” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/4-european-countries-wealth-tax-spain-norway-switzerland-belgium-2019-11. Läst 9 april 2022. 
  4. ^ Kuper, Simon (14 april 2020). ”This economist has a radical plan to solve wealth inequality” (på brittisk engelska). Wired UK. ISSN 1357-0978. https://www.wired.co.uk/article/thomas-piketty-capital-ideology. Läst 9 april 2022. 
  5. ^ ”Massive new data set suggests economic inequality is about to get even worse”. Washington Post. 4 januari 2018. https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2018/01/04/massive-new-data-set-suggests-inequality-is-about-to-get-even-worse/. Läst 9 april 2022. 
  6. ^ Steven Pearlstein (28 mars 2014). ”‘Capital in the Twenty-first Century’ by Thomas Piketty”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/opinions/capital-in-the-twenty-first-century-by-thomas-piketty/2014/03/28/ea75727a-a87a-11e3-8599-ce7295b6851c_story.html. Läst 9 april 2022. 
  7. ^ ”The Role and Design of Net Wealth Taxes in the OECD”. READ online. OECD. https://read.oecd-ilibrary.org/taxation/the-role-and-design-of-net-wealth-taxes-in-the-oecd_9789264290303-en#page1. Läst 9 april 2022. 

Externa länkarRedigera