Färgblindhet (alternativt rasblindhet) är en sociologisk term som beskriver åsidosättandet av rasmässiga egenskaper när det kommer till hur olika individer behandlas och bemöts, t.ex. i vilka som ska få delta i en aktivitet eller få ta del av en service. I förlängningen innebär det att det bland annat inte sker någon officiell datainsamling av hudfärg eller etniskt ursprung. I USA innebär det exempelvis att vid behandling av en ansökan till högskola eller universitet sker inget urval med hänsyn till egenskaper som kan kopplas till ras.[1] I 1960-talets USA genomfördes lagförändringar som syftade till att undanröja rasdiskriminering och därigenom etablera färgblindhet som standard. Martin Luther King uttryckte 1963 i talet I Have a Dream sin förhoppning om att människor skulle bli bedömda utifrån sin karaktärs innehåll och inte utifrån sin hudfärg.[2]

KritikRedigera

Det finns en antirasistisk kritik mot personer som uppger att de är "färgblinda" och att "de inte ser hudfärg". Kritiker menar att en färgblind inställning inte är en lösning på rasismen som problem, utan att det bara osynliggör rasismen. Kritikerna menar att det blir svårare att arbeta mot rasismens konsekvenser om människor låtsas om att vi inte behandlas olika på grund av hur vi ser ut, vilket språk vi talar, religion vi utövar, m.m. Färgblindhet är ett sätt att maskera den strukturella rasism som finns i samhället och befäster privilegier som t.ex. vita har, jämfört med svarta.[3]

Genom att kritisera företeelsen vill kritikerna utveckla ett ordförråd och begrepp för att synliggöra rasismens effekter. De argumenterar för att färgblindheten berövar oss från det språk som behövs för att motarbeta rasism och ojämlikhet i samhället. På så vis samverkar den förmenta färgblindheten med rasistiska strukturer i samhället, vilket på ett motsägelsefullt sätt riskerar att förvärra rasismen snarare än att motarbeta den.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Burdman, Pamela (2008). ”Race-blind admissions”. http://www.alumni.berkeley.edu/Alumni/Cal_Monthly/September_2003/Race-blind_admissions-_a_progress_report.asp. Läst 18 januari 2008. 
  2. ^ David O. Sears (UCLA), James Sidainus (UCLA), Lawrence Bobo (Harvard) Racialized Politics: The Debate about Racism in America University of Chicago Press, Publication Date: 2000-02-15; Contributors are Lawrence Bobo, Gretchen C. Crosby, Michael C. Dawson, Christopher Federico, P. J. Henry, John J. Hetts, Jennifer L. Hochschild, William G. Howell, Michael Hughes, Donald R. Kinder, Rick Kosterman, Tali Mendelberg, Thomas F. Pettigrew, Howard Schuman, David O. Sears, James Sidanius, Pam Singh, Paul M. Sniderman, Marylee C. Taylor, and Steven A. Tuch | ISBN 0226744078 | ISBN 978-0226744070 | Edition: 1
  3. ^ ”Frågor och svar om antirasism”. IM. https://www.imsweden.org/vad-vi-gor/integration/antirasism/fragor-och-svar-om-antirasism/. Läst 17 december 2021. 
  4. ^ ”Är du seriös med din antirasism? Lägg då ner färgblindheten”. StreetGäris. 17 september 2021. https://streetgaris.se/ar-du-serios-med-din-antirasism-lagg-da-ner-fargblindheten/. Läst 17 december 2021.