Eyolf Mattsson
Eyolf Georg Mattson, tidigare Mattson-Ignaeus, känd som Den röde generalen, född 22 mars 1897 i Sagu i Storfurstendömet Finland, död 25 maj 1965 i Krasnokamsk i Sovjetunionen, var en sovjetisk general.
Eyolf Mattson växte upp i en överklassfamilj på Åland. Han anslöt sig till den röda sidan i Finska inbördeskriget 1918 och flydde efter de rödas nederlag till Sovjetunionen för att strida för den Röda armén. Där avancerade han till general, därav den "röde generalen". Han var den enda generalen i den sovjetiska Röda armén som hade svenska som modersmål.
Under Josef Stalins tid blev Mattson förvisad till ett fångläger i Sibirien. Mattsson dömdes till döden men klarade sig undan med 15 års fångenskap. Han fick emellertid upprättelse 1957 och verkade sedermera inom fackföreningsrörelsen.
Utmärkelser redigera
- Röda fanans orden, 1919[1]
Litteratur redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
Källor redigera
- Bra Böckers lexikon, 1977
Externa länkar redigera
- ”Mattsson, Eyolf”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5341-1416928957947