Excitotoxicitet är en process som leder till död av nervceller och anses ibland utgöra förklaringen till vissa degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet som Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Exitotoxicitet i perifera nervsystemet är mindre utforskat, men kan drabba hörselnerven efter höga ljud[1]. Cytostatika innehållande platina och aminoglykosider kan ge hörselnedsättning, balansrubbningar och tinnitus [2].

Excitotoxicitet uppstår när stora mängder av signalsubstanser orsakar alltför höga intracellulära koncentrationer av kalciumjoner. Mest studerat är glutamat vars bindning till NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av kalcium i cytoplasman vilket i sin tur är direkt skadligt för nervcellen. Kalciumjonerna buffras i det endoplasmatiska retiklet och även i mitokondrier vilket påverkar cellandningen. När cellandningen inte längre kan producera ATP kan inte transmembrana jonpumpar upprätthålla jongradienter längre, vilket leder till nekros och alternativt apoptos.[3]


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.cochlea.eu/en/pathology/surdites-neuro-sensorielles/excitotoxicite
  2. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4693596/
  3. ^ Neuroscience - "Exploring the brain", 3rd ed., Bear, Connors, Paradiso, Lippincott Williams & Wilkins