Boknätfjäril eller asknätfjäril (Euphydryas maturna),[4] är den största nätfjärilen som förekommer i Sverige, med en vingbredd på cirka fem centimeter.

Boknätfjäril
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Status i Sverige: Starkt hotad[2]
Status i Finland: Livskraftig[3]
Boknätfjäril sedd från ovan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljPraktfjärilar
Nymphalidae
UnderfamiljNätfjärilar
Melitaeinae
SläkteEuphydryas
ArtBoknätfjäril
E. maturna
Vetenskapligt namn
§ Euphydryas maturna
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer
Asknätfjäril
Hitta fler artiklar om djur med

Den beskrevs först av Linnaeus 1758. Den ingår i släktet Euphydryas, och familjen praktfjärilar.[4] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1] Enligt den svenska rödlistan[2] är arten starkt hotad i Sverige. Arten förekommer i Svealand. Arten har tidigare förekommit i Götaland, Gotland och Nedre Norrland men är numera lokalt utdöd.[2] Artens livsmiljö är skogslandskap, våtmarker.[2]

Den är Västmanlands landskapsinsekt.

Utseende redigera

De nättecknade vingar i mörkbrunt, ljusgult och olika orange- till rödtonade nyanser är särskilt framträdande på bakvingeundersidan.

Levnadssätt redigera

Äggen läggs i stort antal på solbelysta områden. Oftast utnyttjas askar och olvon som läggplatser. Flera honor kan samverka om en äggsamling där larverna lever första året i en samverkande spånad av sammanspunna blad i ett tätt nät. En teori om varför näten spinns, är att de ska fungera som ett temperaturhöjande växthus, då larverna kräver förhöjd temperatur för att utvecklas[5]. Larverna angriper potentiella rovdjur med det klister som de bygger samman sin spånad med. Man kan höra ljudet av larverna i sin nätkokong och ljudet kan beskrivas som om larverna äter corn flakes. Orsaken till att de frambringar detta ljud är omtvistat. Övervintrar som drygt centimeterstora larver under löv och blad. Under påföljande vår lever larverna enskilt och efter ytterligare en övervintring övergår larv till puppa och sedan färdig fjäril. Flygtiden för fjärilen ligger kring mitten av juni, ibland in i juli. De kan då iakttas, likt andra nätfjärilar, vilande på blad i solbelysta skogsgläntor eller längs med skogsstigar.

Utbredning och habitat redigera

Boknätfjärilen lever i solöppna skogslandskap med ungskogsbestånd. Dessa typer blir allt ovanligare i takt med att skogsarbetet förändras och fler och fler skogsgläntor växer igen. Skogsdikning har också spolierat kända lokaler för arten.

Boknätfjärilen var tidigare spridd på en rad lokaler i sydligaste Sverige och i ett band från nordöstra Uppland, västerut till Dalarna och Värmland, är i dagsläget bara kvar inom ett begränsat område i nordvästra Västmanland, i trakterna mellan Lindesberg och Nora. Förekommer fläckvist utbredd i södra Finland och Baltikum och vidare österut in i Ryssland.

Skyddsåtgärder redigera

Boknätfjärilen är från 1 januari 2000 fridlyst i hela landet, är uppsatt på lista över djurarter som åtnjuter mer eller mindre fullständigt skydd enligt miljöbalken (NFS 1999:12). Boknätfjärilen ingår i EU:s gemenskapslagstiftning (habitatdirektivet) som djurart av gemenskapsintresse, vilkas bevarande kräver noggrant skydd och att särskilda bevarandeområden utses.

Källor redigera

  1. ^ [a b] 1996 Euphydryas maturna Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ [a b c d] Claes U. Eliasson (2015). Euphydryas maturna Asknätfjäril”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100943. Läst 16 juni 2017. 
  3. ^ Lauri Kaila, Marko Mutanen (2019). ”Finsk rödlistning av asknätfjäril – Euphydryas maturna (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.60931. Läst 22 mars 2022. 
  4. ^ [a b] Dyntaxa Euphydryas maturna
  5. ^ http://www.sr.se/p1/diverse/appdata/naturmorgon/insekter/vastm.htm Claes Eliasson, fjärilsexpert om Boknätfjärilen

Bilder redigera

Externa länkar redigera