Wikipedia

Indisk silvernäbb

fågelart i familjen astrilder
(Omdirigerad från Euodice malabarica)

Indisk silvernäbb[2] (Euodice malabarica) är en fågel i familjen astrilder inom ordningen tättingar.[3]

Indisk silvernäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAstrilder
Estrildidae
SläkteSilvernäbbar
Euodice
ArtIndisk silvernäbb
E. malabarica
Vetenskapligt namn
§ Euodice malabarica
Auktor(Linnaeus, 1758)
Synonymer
  • Lonchura malabarica

Utseende redigera

Indisk silvernäbb är en liten fågel, endast 11–12 centimeter lång, med en kraftig och silvergrå näbb. Ovansidan är enfärgad ljusbrun och undersidan vitaktig men bruntonad på sidan. Handpennorna är svarta, liksom stjärten som är lång och tillspetsad. övre stjärttäckarna är iögonfallande vita. Könen är lika.[4]

Läten redigera

Bland lätena hörs exalterade men ändå lågmälda "chip chip" och "see sip".[5]

Utbredning och systematik redigera

Arten förekommer naturligt från Arabiska halvön till sydöstra Iran, Indien, Sri Lanka, Nepal och Sikkim.[3] Den har vidare införda frilevnade populationer på olika platser i världen, bland annat i Bahrain, Kuwait, Saudiarabien, Qatar, Israel, Jordanien, Puerto Rico och Hawaiiöarna.[1] Det finns även sedan 1990 en etablerad population i franska Nice.[4]

Släktestillhörighet redigera

Fågeln placerades tidigare i Lonchura, men vissa författare föreslog att den istället tillsammans med afrikansk silvernäbb skulle urskiljas till Euodice. Detta var mycket omdiskuterat[6], men senare studier bekräftade att de endast är avlägset släkt.[7][8]

Ekologi redigera

Den indiska silvernäbben frekventerar torrt och öppet busklandskap och odlingsbygd, ibland nära vatten, i närheten av Himalaya upp till 1200 meters höjd.[9] Detta är en orädd fågel som har sociala vanor, även under häckningstid.[4] Den kan ses i flockar om upp till 60 individer, konstant kvittrande under födosöket på marken eller i låga buskar och gräs.[10] Fågeln livnär sig huvudsakligen av frön, men även säd, insekter och nektar.[10]

Häckning redigera

Häckningssäsongen är utdragen och varierar geografiskt, vintertid i södra Indien och efter sommaren i norra Indien. Det slarviga bollformade boet av gräs med en öppning på sidan placeras lågt i buskage, ibland i gamla bon av bayavävare, till och med bebodda sådana. Ibland kan de bygga sina bon nedanför stork- eller gambon.[11][12][13] Honan kan lägga sina ägg i andras bon.[14][15] Kullen varierar från fyra till åtta ägg som ruvas av båda föräldrarna i cirka elva dagar.[10][16][17] Observationer visar att fler än ett par kan ses vid ett bo, vilket kan tyda på att andra individer än föräldrarna hjälper till.[18]

 
Bo i en Acacia.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vanlig.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Euodice malabarica Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 426. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
  6. ^ Harrison, CJO (1964). ”The taxonomic status of the African Silverbill Lonchura cantans and Indian Silverbill L. malabarica”. Ibis 106 (4): sid. 462–468. doi:10.1111/j.1474-919X.1964.tb03727.x. 
  7. ^ Arnaiz-Villena, A; Ruiz-del-Valle V; Gomez-Prieto P; Reguera R; Parga-Lozano C; Serrano-Vela I (2009). ”Estrildinae Finches (Aves, Passeriformes) from Africa, South Asia and Australia: a Molecular Phylogeographic Study”. The Open Ornithology Journal 2: sid. 29–36. doi:10.2174/1874453200902010029. http://chopo.pntic.mec.es/biolmol/publicaciones/Estrildinae_finches_2009.pdf.  Arkiverad 21 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Payne, Robert B.; Sorenson, Michael D. (September 2003). ”Museum collections as sources of genetic data”. Bonner zoologische Beitrage 51 (2,3): sid. 97–104. http://www.zoologicalbulletin.de/BzB_Volumes/Volume_51_2_3/097_104_BZB51_2_3_Payner_Robert_and_Sorenson_Michael.PDF. 
  9. ^ Rand, AL; Fleming, RC (1957). ”Birds from Nepal”. Fieldiana: Zoology 41 (1): sid. 1–218. https://archive.org/stream/birdsfromnepal411rand#page/201/mode/1up/. 
  10. ^ [a b c] Ali, S; SD Ripley (1999). Handbook of the birds of India and Pakistan. Volume 10 (2nd). Oxford University Press. sid. 110–112 
  11. ^ Thakkar, PS (1982). ”White-throated Munia nesting in association with nest of Storks”. Newsletter for Birdwatchers 22 (2): sid. 9–10. https://archive.org/stream/NLBW22#page/n24/mode/1up/. 
  12. ^ Parasharya, BM (1982). ”Unusual nesting sites of Whitethroated Munia Lonchura malabarica”. Newsletter for Birdwatchers 22 (11–12): sid. 9. https://archive.org/stream/NLBW22#page/n110/mode/1up. 
  13. ^ Karanth, KP (1987). ”Strange nesting habits of Munias”. Newsletter for Birdwatchers 27 (11–12): sid. 11. https://archive.org/stream/NLBW27#page/n49/mode/1up/. 
  14. ^ Dhindsa, MS; Sandhu, PS (1988). ”Response of the Baya Weaverbird (Ploceus philippinus) to eggs of the White-throated Munia (Lonchura malabarica): relation to possible incipient brood parasitism”. Zoologischer Anzeiger 220: sid. 216–222. 
  15. ^ Dhindsa, MS (1983). ”Intraspecific nest parasitism in the White-throated Munia”. Notornis 30 (2): sid. 87–92. 
  16. ^ Whistler, Hugh (1949). Popular Handbook of Indian Birds. Gurney and Jackson. sid. 214–215. ISBN 1-4067-4576-6. https://archive.org/stream/popularhandbooko033226mbp#page/n256/mode/1up 
  17. ^ Butler, AG (1899). Foreign finches in captivity (2nd). Brumby and Clarke, Hull and London. sid. 204–211. https://archive.org/stream/foreignfinchesin00butlrich#page/203/mode/1up 
  18. ^ Rasmussen PC; JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 572 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Indisk_silvernäbb&oldid=54453140”