Öppna huvudmenyn

Eugen Semitjov, född 22 maj 1923 i Engelbrekts församling, Stockholm[1], död 12 juni 1987 i Sankt Görans församling, Stockholm, var en svensk tecknare, författare, rymdexpert och journalist. Han är mest känd för sina artiklar, böcker och illustrationer om rymden. Från 1942 till 1957 tecknade han serien Allan Kämpe. År 1972 fick han Stora journalistpriset.

Eugen Semitjov
Född22 maj 1923
Stockholm, Sverige
Död12 juni 1987 (64 år)
Stockholm, Sverige
YrkeRymdexpert, författare, tecknare, journalist
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
MakaInga Brink
(1952–1961; skilda)
Anne-Marie Machnow
(1963–1979; skilda)

Innehåll

BiografiRedigera

Bakgrund och tidiga årRedigera

Semitjovs föräldrar kom till Sverige år 1923 från Sovjetunionen. Fadern hette Vladimir Semitjov och hans fru Faina samt brodern Vladimir 'Volodja' Semitjov, båda var också författare. Eugen Semitjov hade teknisk utbildning och hans chef ansåg att han hade teckningstalang så han blev skickad till Berghs Reklamskola. Senare blev han tecknande motorjournalist i Stockholm.

KarriärRedigera

Semitjov tjänstgjorde under andra världskrigetF8 Barkarby som flygmekaniker. Enligt hans egen utsago började han teckna serien Allan Kämpe under de pass på F8 då det inte hände något utan alla väntade på order. Från 1942 till 1957 tecknade han sedan serien som närmast är att likna vid en svensk Blixt Gordon.

Efter 1947 började han utföra tecknade rymdreportage och blev en föregångare på området nyhetsgrafik. Som science fictionskribent och författare hade han rymden som sitt specialämne. När Sputnik 1 sändes upp 1957 fick han göra teckningen som fyllde hela Aftonbladets förstasida.

Eugen Semitjov skrev flera populärvetenskapliga böcker och artiklar för tidningar om rymdfart och annan forskning. Semitjov skrev även en del böcker om kontroversiella fenomen, till exempel UFOn och det paranormala, på ett nyfiket och fantasieggande vis, bland annat inspirerad av teorier av Erich von Däniken, med flera, om att världsreligionernas grundare var tillresande utomjordingar, bland annat med hänvisning till att glorian i medeltidsmålningar av Jesus kunde se ut som en rymdhjälm. När rymdkapplöpningen startade blev författandet och illustrerandet av tidningsartiklar så omfattande att han inte hann med att skriva några böcker. Det syns i utgivningen av de böcker han skrev.

Sitt internationella genombrott fick Eugen Semitjov 1960, då han sändes till Sovjet av Allers förlag för att skriva om den ryska rymdforskningen. Han blev den första västjournalisten som fick förmånen att intervjua kosmonauten Jurij Gagarin direkt på dennes eget språk, ryska, efter att denne blivit den första människan i rymden. Han bevakade fyra av de sex månfärderna på plats i USA, och rapporterar om dem i svenskpress, Vid den första månlandningen 1969, medverkar Semitjov som bisittare i Bengt Feldreichs direktsända TV månvaka, som den rymdexpert han verkligen var. 1972 tilldelades Semitjov Stora Journalistpriset i gruppen för annan periodisk press med motiveringen; "för en lysande populärvetenskaplig journalistik, som från science fiction området övergått till verklighetsnära och realistiska reportage med årets serie i Allers "Vår dramatiska framtid" som kulmen". Tre år senare, 1975, tilldelas Semitjov även Jules Verne-priset. Han följde även första uppskjutningen av rymdskytteln på plats i Florida.

PrivatlivRedigera

Eugen Semitjov – tidigare folkbokförd Semitjow[2] – var 1952–1961 gift med skådespelaren Inga Brink (1913–2010) och 1963–1979[1][3] med skådespelaren Anne-Marie Machnow (född 1937)[2]. Eugen Semitjov är begravd på Lidingö kyrkogård.[4]

Eugen Semitjov-prisetRedigera

Han var med i föreningen Svenska Rymdrörelsen när den grundades 1984 för att främja intresset för rymdfart i Sverige. Föreningen bytte namn till Svenska Rymdsällskapet och försvann sedan på 1990-talet. Svenska Rymdrörelsen grundade ett pris till hans minne som heter Eugen Semitjov-priset[5].

BibliografiRedigera

UtgivareRedigera

  • Semitjov, Vladimir (1982). Viktor Somovs dagbok : Ryssland - från drömmar till mardröm / presenterad av Volodja och Eugen Semitjov ; [övers. från de ryska dagböckerna av Volodja Semitjov, pseudonym för Vladimir Semitjov]. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7437457. ISBN 91-582-0291-9 

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  3. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  4. ^ FinnGraven
  5. ^ Ariel Borenstein (2012). ”På spaning efter den svenska rymdrörelsen”. Populär Astronomi. http://www.popast.nu/arkiv/nummer-3-september-2012. Läst 10 juni 2013. 

Externa länkarRedigera