Inga Maria Brink-Semitjow[3], född 4 februari 1913 i Annedal, Göteborg,[1] död 30 november 2010[2] i Stockholm, var en svensk skådespelerska[4] och sångerska.

Inga Brink
I rollen som Ninotschka i musikalen Kamrat i silkesstrumpor på Malmö Stadsteater 1957.
I rollen som Ninotschka i musikalen Kamrat i silkesstrumporMalmö Stadsteater 1957.
FöddInga Maria Brink
4 februari 1913[1]
Annedal, Göteborg[1]
Död30 november 2010 (97 år)[2]
Stockholm
Andra namnInga Brink-Semitjov
MakeEdvin Granell (1942–1948)
Eugen Semitjov (1952–1961)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Brink var dotter till tulltjänstemannen Gottfrid Brink (1876–1952)[5] och Ellen Maria Ottilia, ogift Karlsson (1885–1975)[5].

Hon studerade för Ebba Blickingberg och Maria Schildknecht och scendebuterade 1937 i rollen som Mabel Gibson i Cirkusprinsessan vid Sigrid Trobäcks opera- och operettsällskap. Därefter fick hon först engagenmang vid Göteborgs Stadsteater 1936 och därefter blev Stora Teatern, Göteborg hennes främsta arena under åren 1937 till 1959.

Bland hennes engagemang kan nämnas komedier på Vasan i Stockholm, operetten ZorinaKungliga Operan och som motspelare till Nils Poppe i Mr Cinders och Lorden från gränden. På Malmö stadsteater spelade hon Bianca i Kiss Me, Kate och titelrollen som Annie Oakley i Annie Get Your Gun.[6]

Hon spelade revy med Karl Gerhard 1951, gästspelade i Oslo som gangsterbrud i Pal Joey och fortsatte sitt samarbete med Nils Poppe i Pengar (musikal)Fredriksdalsteatern 1972.

Inga Brink spelade mot de flesta namnkunniga artister inom operett-, revy- och musikalvärlden, bland andra Max Hansen, Egon Larsson, Thor Modéen, Jules Sylvain och Per Grundén.[källa behövs]

Inga Brink var 1942–1948 gift med skådespelaren Edvin Granell (1920–1959) och 1952–1961 med rymdexperten Eugen Semitjov (1923–1987)[5] som då var folkbokförd Semitjow. Brink avled 2010,[2] 97 år gammal.

Filmografi

redigera

Roller (urval)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1944 Mabel Crum Solsken då och då (While The Sun Shines))
Terence Rattigan
Martha Lundholm Vasateatern[7]
1946 Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin
Bengt Ekerot Vasateatern[8]
Rosie Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[9][10]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[11]
Britta Vita hästen (Im weißen Rößl))
Hans Müller och Ralph Benatzky
Max Hansen Oscarsteatern[12]
1949 Winnie Tate Annie get your gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[6]
1953 Adelaide Änglar på Broadway (Guys and Dolls))
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[13]
1956 Annie Oakley Annie Get Your Gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields
Ivo Cramér Malmö Stadsteater[14]
Josepha Vita hästen (Im weißen Rößl))
Hans Müller och Ralph Benatzky
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1961 Lampito, spartansk dam Lysistrate (Λυσιστράτη, Lysistrátē))
Aristofanes
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1964 Amanda, postmästarinna Karusellen (The Apple Cart)
George Bernard Shaw
Georg Funkquist Stockholms stadsteater
1970 Marion 40 karat (Quarante carats))
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Per Gerhard Vasateatern[15]
1972 Pengar
Nils Poppe, Arne Wahlberg och Nils Hansén
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[16]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990: Brink-Semitjow
  2. ^ [a b c] ”Inga Brink”. Familjesidan. http://www.familjesidan.se/cases/inga-brink/funeral-notices. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  4. ^ ”Inga Brink”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61601&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dInga+Brink%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 22 oktober 2012. 
  5. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  6. ^ [a b] ”Annie get your gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25007&pos=7. Läst 3 juni 2015. 
  7. ^ ”Solsken då och då”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14164&pos=437. Läst 3 maj 2016. 
  8. ^ ”Kleptomani på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. 31 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-31/146/15. Läst 23 augusti 2015. 
  9. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  10. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  11. ^ Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  12. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015. 
  14. ^ ”Annie Get Your Gun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF19823&pos=3. Läst 15 juni 2015. 
  15. ^ ”40 karat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14089&pos=4. Läst 5 juli 2015. 
  16. ^ Hanserik Hjertén (23 juni 1972). ”Glada Poppekonster”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-23/168/8. Läst 14 januari 2022. 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera