Vitkindad pingvin[2] (Eudyptes schlegeli) är en fågel i familjen pingviner inom ordningen pingvinfåglar.[3] Den beskrevs först av den tyske zoologen och etnografen Otto Finsch 1876 och fick sitt vetenskapliga artnamn till åminnelse av den tyske ornitologen Hermann Schlegel.

Vitkindad pingvin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPingvinfåglar
Sphenisciformes
FamiljPingviner
Spheniscidae
SläkteEudyptes
ArtVitkindad pingvin
E. schlegeli
Vetenskapligt namn
§ Eudyptes schlegeli
AuktorFinsch, 1876
Utbredning
Synonymer
  • Kungstofspingvin
  • Vithakad pingvin
  • Eudyptes chrysolophus schlegeli

Utseende redigera

Som adult blir vitkindad pingvin ungefär 70 centimeter lång och väger 5,5 kilogram. Ovansidan är svart, undersidan vit. Liksom övriga pingviner i släktet har den karakteristiska gula, orange, och svarta plymer som sticker ut från pannan och bakåt. Den skiljs från macaronipingvin på att den har ett vitt ansikte till skillnad från den senares svarta.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln häckar på Macquarieön som ligger ungefär halvvägs mellan Australien och Antarktis samt på mindre öar i samma område.[3] Mindre antal av liknande fåglar har dock uppträtt på andra subantarktiska öar som Sydgeorgien och Kerguelen, vilket kan tyda på att den även häckar på andra platser.[1]

Både mitokondriellt DNA och cellkärne-DNA indikerar att arten skildes från sin närmsta släkting, macaronipingvinen (Eudyptes chrysolophus), för ungefär 1,5 miljoner år sedan.[4] Dessa båda närbesläktade arter är morfologiskt mycket lika, och har ofta behandlats som en och samma art. Vissa auktoriteter gör det fortfarande.[5]

Levnadssätt redigera

Vitkindad pingvin häckar i mycket stora kolonier på platt underlag med sand, småsten eller klippor. Under häckningstid livnär den sig på krill, fisk och bläckfisk. Dess levnadssätt utanför häckningstid är okänt.[1]

Status och hot redigera

Arten jagades kraftigt under 1800-talet men har återhämtat sig. I mitten på 1980-talet uppskattades 850 000 par häcka på Macquarie, med ett mindre antal på de små närliggande öarna Bishop och Clerk. 2016 bedömdes den totala populationen bestå av drygt 750 000 par. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig, även om beståndsutvecklingen är oklar.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Hermann Schlegel (1804-1884).[6] På svenska har arten i litteratur även kallats vithakad pingvin.[7]

Bilder redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Eudyptes schlegeli . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 31 juli 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Baker AJ, Pereira SL, Haddrath OP, Edge KA (19 april 2006). ”Multiple gene evidence for expansion of extant penguins out of Antarctica due to global cooling”. Proc Biol Sci. "273" (1582): ss. 11–17. doi:10.1098/rspb.2005.3260. PMID 16519228. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?artid=1560011. Läst 21 mars 2008. 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  7. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

Externa länkar redigera