Eucera edwardsii är en biart som först beskrevs av Ezra Townsend Cresson 1878.[1][2] Den ingår i släktet långhornsbin och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Eucera edwardsii
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteLånghornsbin
Eucera
ArtEucera edwardsii
Vetenskapligt namn
§ Eucera edwardsii
Auktor(Cresson, 1878)
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Eucera edwardsii är ett bi med svart grundfärg, rödbruna fotleder och -klor samt vingbaser. Vingarna är rökfärgade, särskilt påtagligt hos honan, och med gråbruna ribbor som blir ber rödaktiga hos hanen. Hanen har labrum och clypeus[a] helt gula. Båda könen har ett brett huvud med relativt lång tunga, samt tergit[b] 1 klädd med långt, vitaktigt, upprätt hår. Honan har breda, vita band på tergit 2 till 4, medan resten av bakkroppen är svarthårig. Tergit 6 är svart i mitten och vit på kanterna, allt utblandat med bruna hår. Hanen har huvudsakligen kort, svart behåring efter första tergiten, men den främre delen av tergit 2 kan ha vit behåring, liksom det kan förekomma vita band på tergit 3, 4 och 5. Arten är ett medelstort bi: Honan har en kroppslängd mellan 13 och 14 mm och en vingbredd på den främre, längre vingen på 9 till 10 mm, medan hanen har en kroppslängd på 10 till 14 mm, och en vingbredd på 8 till 9,5 mm.[5]

Utbredning redigera

Arten förekommer i västra Nordamerika från södra British Columbia i Kanada över Kalifornien i USA till Baja California i Mexiko; österut når den till Montana, Wyoming, Colorado och New Mexico (förutom ett enstaka fynd i Ohio 2010).[6]

Ekologi redigera

Eucera edwardsii är polylektisk, den flyger till blommande växter från många familjer, som flockblommiga växter, korgblommiga växter, strävbladiga växter, korsblommiga växter, kaktusväxter, ärtväxter, näveväxter, ripsväxter, malvaväxter, liljeväxter, underblommeväxter, slideväxter, rosväxter och stenbräckeväxter.[7] Arten är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi som bygger sina larvbon i marken.[8]

Anmärkningar redigera

  1. ^ Clypeus eller munskölden är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum, även kallad överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor redigera

  1. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  2. ^ (2005) , manuscript, Checklist of Apoidea of North America.. - 18-Nov-2005
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eucera+edwardsii/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ Timberlake P.H. (1969). ”A Contribution to the Systematics of North America Species of Synhalonia (Hymenoptera, Apoidea)” (på engelska). University of California Publications in Entomology 57. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Eucera+edwardsii&flags=subgenus:#Identification. Läst 21 juni 2019. 
  6. ^ ”Map of Eucera edwardsii (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20m?w=720&r=0.2&e=0.00000&n=0.00000&z=0&kind=Eucera+edwardsii&la=0&lo=0?94,100. Läst 2 juli 2019. 
  7. ^ Eucera edwardsii (Cresson, 1878)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Eucera+edwardsii&flags=subgenus:. Läst 2 juli 2019. 
  8. ^ Byron Love (2010) (på engelska). The Bees of the American and Cosumnes Rivers in Sacramento County, California: Effects of Land Use on Native Bee Diversity. California State University. sid. 79. http://csus-dspace.calstate.edu/bitstream/handle/10211.9/630/Love_Thesis.pdf?sequence=1. Läst 2 juli 2019