Eta Corvi

stjärna i Korpens stjärnbild

Eta Corvi (η Corvi, förkortat Eta Crv, η Crv) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Korpen. Den har en skenbar magnitud på 4,30[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 54,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 60 ljusår (ca 18 parsek) från solen.

Eta Corvi (η)
Corvus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKorpen
Rektascension12t 32m 04,22653s[1]
Deklination-16° 11′ 45,6165″[1]
Skenbar magnitud ()+4,29-4,32[2]
Stjärntyp
SpektraltypF2 V[3]
U–B+0,00[4]
B–V+0,18[4]
VariabeltypMisstänkt[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,80 ± 1,5[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -425,17[1] mas/år
Dek.: -57,23[1] mas/år
Parallax ()54,70 ± 0,17[1]
Avstånd59,6 ± 0,2  (18,28 ± 0.06 pc)
Absolut magnitud ()2,99[6]
Detaljer
Massa1,43 ± 0,05[6] M
Radie1,2[7] R
Luminositet5[8] L
Temperatur6 700[6] K
Metallicitet-0,03[6] dex
Vinkelhastighet68 ± 2[9] km/s
Ålder1,5 +0,2-0,4[6] miljarder år
Andra beteckningar
η Crv, Eta Corvi, Eta Crv, 8 Corvi , 8 Crv, BD -15 ° 3489, GC 17087, GJ 471,2, GJ 9411, HD 109085, HIP 61174, HR 4775, LTT 4755, NLTT 31021, PPM 225971, SAO 157345 [10]

EgenskaperRedigera

Eta Corvi är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F2 V[3]. Den har en massa som är ca 1,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,2[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 5[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 950[6] K. Två omgivande stoftskivor har observerats kring stjärnan, en på ett avstånd på ca 100 - 150 AE[11], och en hetare vid ca 3,5 AE.[12]

Eftersom Poynting-Robertson-effekten skulle leda till att stoft i den yttre skivan skulle sugas in i stjärnan inom 20 miljoner år – en mycket kortare tid än stjärnans ålder - innebär den observerade närvaron av stoft i ytterskivan att den hela tiden måste fyllas på. Man tror att detta händer genom kollisionerna av planetesimalerna, som kretsar på ett avstånd av ca 150 AE, som stegvis delas upp i mindre och mindre bitar och så småningom blir stoft.[11] Den inre skivans ursprung är oklart. Den kan ha härstammat från planetesimaler som nyligen har flyttat från konstellationens yttre områden till den inre delen, i en process som liknar det sena tunga bombardemanget i vårt solsystems historia och därefter malts till stoft genom kollisioner.[13][14]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] Kukarin, B.W.; et al. "NSV 5690". Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences/Sternberg Astronomical Institute.
  3. ^ [a b] Gray, R. O.; Corbally, C. J.; Garrison, R. F.; McFadden, M. T.; Bubar, E. J.; McGahee, C. E.; O'Donoghue, A. A.; Knox, E. R. (2006). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample". The Astronomical Journal. 132: 161. arXiv:astro-ph/0603770 . Bibcode:2006AJ....132..161G. doi:10.1086/504637.
  4. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053 . Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  6. ^ [a b c d e f g] Holmberg, J.; et al. (2007). "HD 109085". The Geneva-Copenhagen Survey of Solar Neighbourhood. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2008-11-19. See also Nordström, B.; et al. (2004). "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood: Ages, metallicities and kinematic properties of ~14,000 F and G dwarfs". Astronomy & Astrophysics. 418 (3): 989–1019. arXiv:astro-ph/0405198 . Bibcode:2004A&A...418..989N. doi:10.1051/0004-6361:20035959.
  7. ^ [a b] Pasinetti-Fracassini, L. E.; et al. "HD 109085". Catalog of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (3rd ed.). Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2008-11-19.
  8. ^ [a b] Pawellek, Nicole; Krivov, Alexander V.; Marshall, Jonathan P.; Montesinos, Benjamin; Ábrahám, Péter; Moór, Attila; Bryden, Geoffrey; Eiroa, Carlos (2014). "Disk Radii and Grain Sizes in Herschel-resolved Debris Disks". The Astrophysical Journal. 792 (1): 19. arXiv:1407.4579 . Bibcode:2014ApJ...792...65P. doi:10.1088/0004-637X/792/1/65. 65.
  9. ^ Mora, A.; et al. (2001). "EXPORT: Spectral classification and projected rotational velocities of Vega-type and pre-main sequence stars". Astronomy & Astrophysics. 378 (1): 116–131. Bibcode:2001A&A...378..116M. doi:10.1051/0004-6361:20011098.
  10. ^ "SIMBAD query result: NSV 5690 -- Variable Star". Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2008-11-19.
  11. ^ [a b] Wyatt, M. C.; et al. (2005). "Submillimeter Images of a Dusty Kuiper Belt around η Corvi". The Astrophysical Journal. 620 (1): 492–500. arXiv:astro-ph/0411061 . Bibcode:2005ApJ...620..492W. doi:10.1086/426929.
  12. ^ Smith, R.; et al. (2008). "The nature of mid-infrared excesses from hot dust around Sun-like stars". Astronomy and Astrophysics. 485 (3): 897. arXiv:0804.4580 . Bibcode:2008A&A...485..897S. doi:10.1051/0004-6361:20078719.
  13. ^ Wyatt, M. C.; et al. (2007). "Transience of Hot Dust around Sun‐like Stars". The Astrophysical Journal. 658: 569. arXiv:astro-ph/0610102 . Bibcode:2007ApJ...658..569W. doi:10.1086/510999.
  14. ^ Duchene, G; et al. (2014). "Spatially resolved imaging of the two-component eta Crv debris disk with Herschel". The Astrophysical Journal. 784 (2): 148. arXiv:1402.1184 . Bibcode:2014ApJ...784..148D. doi:10.1088/0004-637X/784/2/148.

Externa länkarRedigera