Estelle Bernadotte

amerikansk-svensk filantrop
(Omdirigerad från Estelle Manville)
För prinsessan, se Prinsessan Estelle.

Estelle Romaine Bernadotte, född Manville den 26 september 1904 i Pleasantville i New York, död 28 maj 1984 i Uppsala (dock skriven i Saint-Paul-de-Vence i Frankrike), var en amerikansk-svensk filantrop. Mellan 1928 och 1973 bar hon genom giftermål titeln grevinnan Bernadotte af Wisborg. I sitt andra gifte hette hon Estelle Ekstrand.

Estelle Bernadotte
Estelle Manville, 1928.
FöddEstelle Romaine Manville
26 september 1904
Pleasantville, New York, USA
Död28 maj 1984 (79 år)
Uppsala, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
NationalitetAmerikan
Medborgare iUSA och Sverige
SysselsättningDiplomat
ArbetsgivareUnicef
Känd förÄktenskapet med Folke Bernadotte
MakeFolke Bernadotte
(1928–1948; hans död)
Carl-Eric Ekstrand
(1973–1984; hennes död)
BarnGustaf Eduard Bernadotte (f. 1930)[2]
Folke Bernadotte (f. 1931)[2]
Frederik Oskar Bernadotte (f. 1934)[2]
Bertil Oskar Bernadotte (f. 1935)[2]
FöräldrarHiram Edward Manville[2]
Henrietta Estelle Romaine[2]
Redigera Wikidata

Familj redigera

 
Estelle Bernadotte vid sitt första bröllop 1928.

Estelle Bernadotte var dotter till den amerikanske industrimannen Hiram Edward Manville och Henrietta Estelle, född Romaine. Hon gifte sig första gången 1 december 1928 i sin hemstad med den svenske diplomaten greve Folke Bernadotte, som hon lärt känna på Rivieran. På bröllopet bar hon en svensk brudkrona i platina och bergkristaller och drottning Sofias brudslöja i genombruten spets. 1 500 gäster var inbjudna till bröllopet, som kostade en och en halv miljon dollar. Det var första gången som en medlem av en europeisk kunglig familj gifte sig på amerikansk mark.[3] Paret fick fyra söner, varav två dog i tidig ålder. Familjen hade sitt hem i DragongårdenDjurgården i Stockholm.[4]

Efter 25 år som änka gifte hon om sig den 3 mars 1973 i Oscarskyrkan i Stockholm med Carl-Eric Ekstrand, som redan på 1930-talet varit sekreterare hos hennes första man. Hon bodde sina sista år i Saint-Paul-de-Vence på franska Rivieran men avled i Uppsala efter en höftoperation som resulterade i sjukhussjuka och blodförgiftning.[5] Hon efterlämnade maken och två söner från första äktenskapet, Folke och Bertil Bernadotte. Hon är gravsatt i urnlunden på Norra begravningsplatsen i Solna.[6]

Karriär redigera

Efter att Folke Bernadotte mördats i Jerusalem 1948 var hon flickscoutchef i Sveriges Flickors Scoutförbund, SFS, 1949–1957. Hon var även aktiv inom Röda korset och stödde FN:s barnfond Unicef samt naturskydd på internationell nivå. Hon stöttade ett ålderdomshem för kvinnor i Stockholm samt var ordförande i Folke Bernadotte-stiftelsen för barn med cerebral pares.

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 14 december 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  3. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 51. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  4. ^ Sveriges befolkning 1970
  5. ^ Upsala Nya Tidning 26 februari 2012: Prinsessan döps efter hans mor Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 26 februari 2012
  6. ^ Hitta graven - Estelle Ekstrand
  7. ^ ”134 (Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0158.html. Läst 27 februari 2019. 

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera