Ej att förväxla med Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha.

Ernst I av Sachsen-Gotha-Altenburg, även kallad Ernst den fromme, född 25 december 1601 i Altenburg, död 26 mars 1675 i Gotha, var hertig av Sachsen-Gotha (1640–1672) och av Sachsen-Gotha-Altenburg (1672–1675).

Hertig Ernst I av Sachsen-Gotha, postumt kopparstick av Jacob von Sandrart, 1677.

Ernst var son till Johan III av Sachsen-Weimar. Han fick en god, strängt protestantisk uppfostran. Som överste i svensk tjänst deltog han bland annat i slaget vid Lützen i november 1632, men drog sig kort därefter tillbaka. Tillsammans med två av sina bröder, Vilhelm och Albrekt, stödde han freden i Prag 1635. Sin återstående tid ägnade han åt styrelsen av sitt land och återuppbyggnaden efter kriget. Han var även engagerad i utbyggnaden av kyrko- och skolväsendet samt i den protestantiska missionen.

Familj redigera

Ernst I gifte sig 1636 med Elisabet Sofia av Sachsen-Altenburg (1619–1680).

Han efterträddes av parets sju söner som regerade Sachsen-Gotha gemensamt under de första åren efter faderns död 1675. Genom arvdelningsfördraget mellan dem 1680 kom hertigdömet att delas i sju delar, några av de så kallade Ernestinska hertigdömena:

Förutom de sju sönerna ovan överlevdes Ernst I även av två döttrar av de totalt 18 barnen:

Källor redigera