Ernst Francke
Ernst Francke, född 10 november 1852 i Coburg, död 23 december 1921 i Freiburg im Breisgau, var en tysk socialpolitiker; son till Karl Philipp Francke.
| Ernst Francke | |
| Född | 10 november 1852[1] Coburg |
|---|---|
| Död | 23 december 1921[1] (69 år) Freiburg im Breisgau |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Journalist, politiker |
| Befattning | |
| Generalsekreterare, Gesellschaft für Soziale Reform (1913–1919)[2] Ordförande, Gesellschaft für Soziale Reform (1919–1921)[2] | |
| Politiskt parti | |
| Deutsche Demokratische Partei | |
| Redigera Wikidata | |
Francke blev filosofie doktor i statsvetenskap efter disputation i München på avhandlingen Der Grossbetrieb der Schuhmacherei in Bayern (1893) och utgav senare flera skrifter av främst socialpolitiskt innehåll. Som generalsekreterare i Gesellschaft für soziale Reform och föreståndare för dess byrå i Berlin utgav han tidskriften "Soziale Praxis. Zentralblatt für Sozialpolitik" 1897-1912.
Francke utövade under dessa år stort inflytande inom den tyska socialpolitiken, både som rådgivare i ministerierna och som en i arbetsgivar- och arbetarkretsar gärna hörd föreläsare. Denna verksamhet hade före kriget 1914 inom intresserade kretsar förvärvat honom hederstiteln "Altmeister der deutschen Sozialreform".
Bibliografi i urval
redigera- Der grosse Hafenstreik in Hamburg (1897)
- Die Hausindustrie in der Schuhmacherei Deutschlands (1900)
- Die Lage der in der Seeschifffahrt beschäftigten Arbeiter (1902)
- Internationale Arbeiterschutz (1903)
- Der gewerbliche Tarifvertrag in Deutschland (1904)
Källor
redigera- Francke, Ernst i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- Francke, Ernst i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1919)
- ^ [a b] läs online, www.deutsche-biographie.de , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, library.fes.de .[källa från Wikidata]